Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - antiquaille ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antiquaille — 27 — aplanir
antiqu||aille f
1. gammalt skräp.
2. F gammal [skröplig] person,
-aire m
1. fornforskare.
2. antikvitetshandlare,
-e
I. a
1. forntida, antik.
2. gammalmodig, F bedagad: beauté.
II. m antiken; isht antik konst.
III. f konst, antikt föremål,
-ité f
1. forntid.
2. [ur|åldrighet: de toute ~ sen urminnes tider.
3. antikt föremål,
anti||religi|eux, -euse a religionsfientlig.
-scorbutique
I. à skyddande mot skörbjugg.
II. m medel mot skörbjugg.
-sémite m o. f judehatare, antisemit,
-sémitique à antisemitisk,
-septique
I. a skyddande mot förruttnelse, antiseptisk.
II. m antiseptiskt medel,
-soci|al (pl. -aux) a samhällsfientlig.
-socialiste s o. a [en] som ogillar socialismen,
-strophe f poet. motstrof.
-tétanique
I. a skyddande mot stelkramp.
II. m medel mot stelkramp,
-thèse f motsats; isht ret.: antites,
-thétique a ret. innehållande antiteser,
-toxine f motgift,
-tubercul|eux, -euse a skyddande mot tuberkler.
-vénén|eux, -euse a skyddande mot förgiftning,
-vivisectionniste [-s-] m o. f motståndare till vivisektion[en].
anto||nomase f ret. utbyte av benämning antonomasi.
-nyme m ord av motsatt betydelse.
antre m håla, grotta: arg. ~ de la chicane ställe där man processar.
anuiter rfl låta överraska sig av natten,
anus lat. ] m anat. stolgång, anus.
Anversm Antwerpen.
anxi||été f ångest, ängslan,
-eux, -euse a ängslig,
aoriste m gram. aorist.
aort||e f anat. stora kroppspulsådern, aorta.
-ite f inflammation av stora kroppspulsådern,
août [u, äv. au] m
1. augusti.
2. skörd,
-age [~-] m skördearbete,
-er [-t-]
I. tr bringa till mognad.
II. itr o.
III. rfl mogna,
-eron [utro] m skördeman.
Apache m apache[indian]; fig. a~ bandit i storstäder.
apais||ement m avtagande, lugnande: ~ du vent, des passions,
-er
I. tr
1. lugna.
2. tillfredsställa, stilla: ~ la faim,
II. rfl bli lugn; sjö. bedarra,
apanag||e m
1. av konungen åt furste beviljat apanage.
2. fig. lott, privilegium: ~ la sagesse est tout son ~ visdom är allt vad han fått på sin lott.
-er tr bevilja apanage åt.
-iste m innehavare av apanage,
aparté m isht teat. ord sagda (samtal) avsides; en ~ avsides.
apath||ie f
1. filos. sinneslugn.
2. känslolöshet, likgiltighet, slöhet.
-ique a likgiltig, slö, apatisk,
apatite f min. apatit.
apepsie f läk. dålig matsmältning,
aperc||eptibilité f uppfattbarhet.
-ep
-tible a uppfattbar.
-eption f
1. uppfattning.
2. filos, apperception.
-evable a urskiljbar,
-evoir (som recevoir)
I. tr
1. se, varsebliva.
2. uppfatta, förstå.
II. rfl
1. se sig el. varandra.
2. ses.
3. se, märka, förstå (de qc ngt, que att).
aperçu (pp)
I. a sedd.
II. m
1. hastig blick pä ngt.
2. över|slag, -sikt, -blick: ~ de la dépense kostnadsöverslag.
3. åsikt, vy, synpunkt,
apérit||if, -ive
I. a som ger aptit.
II. m aptitretande medel, snaps, ’apéritif’,
apétale bot.
I. a som saknar blomblad.
II. f växt utan blomblad,
apetisser
I. tr förminska.
II. rfl krympa.
apeuré a = épeuré.
apex [-eks, lat. ] m
1. hjälmprydnad.
2. accenttecken i handskr.
3. astr. apex,
aphas||ie f läk. talförmågans förlust, afasi,
-ique a saknande talförmåga,
aphélie m astr. afelium.
aphérèse f
1. gram. förkortning av ords början aferes.
2. kir. bortskärande,
aphon||e a
1. ljudlös.
2. mållös,
-ie f läk. mållöshet,
aphoris||me m kort lärosats, tänkespråk, aforism,
-tique a tänkespråksartad, aforistisk.
aphrodisiaque a o. s [medel] som stegrar könsdriften,
apht||e m munsår, torsk; mul- och klövsjuka.
-eux, -euse a: fièvre (maladie) -euse mul- och klövsjuka,
aphylle a bot. bladlös.
api m paradisäpple (äv. pomme d’~),
apic|al (pl. -aux) a
1. spets-.
2. gram. tungspets-,
api||cole a biodlings-,
-culteur m biodlare.
-culture f biodling,
apiol m kem. persiljekamfer, apiol.
apion m zo. fruktvivel.
apiquer
I. tr sjö. toppa.
II. itr om ankartåg stå lodrätt,
apit||oiement m medlidande,
-oyer
I. tr röra till medlidande.
II. rfl bli rörd till medlidande,
apivore a biätande.
apl||aigner o.
-aner tr tekn. släta till tyg.
-anir
I. tr
1. [till] släta, avjämna.
2. fig. utjämna, undanrödja: ~ des difficultés utjämna svårigheter.
II. rfl
1. [till] slätas, avj ämnas.
2. fig. ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
