Fransk-svensk ordbok / 62 (1963) Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bécard ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bécard — 62 — belle-de-jour

bécard m

                1. kroklax.

                2. gädda,

bécarre m mus. återställningstecken,

bécass||e f

                1. morkulla; fig. dum gås.

                2. d’arbre, ~ perchante häger.

                3. de mer spov; strandskata; äv. näbbgädda,

        -eau (pl. ~x) m

                1. ung morkulla.

                2. slags snäppa,

        -in m liten beckasin.

        -ine f enkelbeckasin.

        -on m dubbelbeckasin.

bécat m kluven hacka,

bec||card m = bécard.

        - -cornu (pl. -s-cornus) m dumbom; hanrej.

        - -croisé (pl. -s’croisés) m korsnäbb.

        - -d’âne [beda: n] (pl. -s-d’âne) m kryssmejsel, stämjärn.

        - -de-cane (pl. ~s-de-cane) m

                1. spetshacka.

                2. böjtång.

                3. låskolv.

        - -de-corbeau (pl. ~s-de-corheau) m kirurgisk tång.

        - -de-corbin (pl. -s-de-corbin) m

                1. kirurgisk tång.

                2. käppkrycka.

                3. slags mejsel; slags hacka.

        - -de-grue (pl. -s-de-grue) m bot. slags géranium.

        - -de-lièvre (pl. -s-de-lièvre) m

                1. harmynthet.

                2. harmynt person.

        [-]-figue (pl. -[-s-]figues) m o.

        - -fin (pl. -s-fins) m flugsnappare, lövsångare; äv. annan kramsfågel,

bêchage agr. grävande, hackande,

béchamel[le] f mjölsås med mjölk el. grädde (= sauce ~) bechamelsås.

bechard m stor hacka,

bécharu m zo. flamingo.

bêch||e f spade,

        -elon m liten spade,

        -er tr

                1. agr. gräva [upp].

                2. fig. F hacka på, förtala,

        -eton m o.

        -ette f liten spade,

        -eur, -euse m o. f

                1. en som gräver i jorden.

                2. bakdant|are, -erska.

béchique a o. m hoststillande [medel],

bêch||oir m stor fyrkantig hacka,

        -ot m

                1. liten spade.

                2. liten morkulla, enkelbeckasin.

bec-jaune (pl. -s-joAines) m = lé jaune.

bécot m

                1. liten beckasin.

                2. F puss.

        -er tr F ofta kyssa,

becqu||ebois m zo. gröngöling,

        -ée f en näbb full; munsbit,

becqu||et m lapp på sula.

        -etage m hackande med näbb.

        -eter

        I. tr o. absol

                1. hacka med näbb; F kyssa.

                2. F äta.

        II. rfl

                1. hacka varandra med näbbarna.

                2. F kyssas.

bécu a med lång näbb.

        -ne f zo. pilgädda,

bedaine f F stor mage.

bédane m = bec-d’âne.

bedeau (pl. ~x) m kyrkväktare; gam. pedell.

bédeg[u]ar m bot. sömntorn.

bedon m stor mage; f tjockmagad person, ’isterbuk’.

        -ner itr få stor mage,

bédouin a beduin-, beduinsk.

bée

        I. a vidöppen biott i bouche ~ vid öppen mun; ~ gueule fat med inslagen botten.

        II. f = abée.

beffroi m

                1. vakttorn.

                2. larmklocka.

                3. klockstapel.

                4. kvarnstensbock.

bég||aiement m stamning,

        -ayant a stammande,

        -ayement m stamning,

        -ayer

        I. itr stamma, äv. fig.

        II. tr framstamma,

        -ay|eur, -euse a o. s stammande,

bégon||e f o.

        -ia m bot. bégonia,

bégu, -ë a om bäst med unga tänder,

bègue [beg] a o. s stammande [person],

bégu||ètement m gets bräkande,

        -eter tr om get bräka,

bégueul||e

        I. a sipp, pryd.

        II. f sipp [och tillgjord] kvinna,

        -erie f sipphet.

bégu||in m

                1. beguinmössa.

                2. huva, ’kråka’ för kvinnor el. barn; fig. F avoir un ~ pour qn vara förtjust i ngn; laver le ~ à qn läxa upp ngn.

                3. arg. älskare,

        -inage m

                1. beguinkloster.

                2. fromleri.

        -ine f

                1. beguin[nunna].

                2. läserska.

beige

        I. a om ylle, siden ofärgad.

        II. f ofärgat ylle el. siden,

beigne f arg. = bâfre 2.

beignet m kok. munk.

béjaune m

                1. fågelunge med ännu gul näbb.

                2. fig. spolilig, glop; montrer son ~ à qn visa ngn hans oförstånd.

                3. nykomling; äv. fest för en nykomling,

bel a o. adv se beau I. II.

bélandre f

                1. sjö. hukert.

                2. mil. sjuktransportvagn,

bêl||ant a bräkande,

        -ement m bräkande.

bélemnite f geol. belemnit.

bêler itr bräka,

belette f zo. vessla.

belg||e a belgisk. B-ique f Belgien,

béli||er m

                1. gumse, bagge.

                2. gam. murbräcka.

                3. hejare.

                4. rammfartyg.

                5. tekn. ~ hydraulique hydraulisk vädur, stöthävert, akvepult.

                6. le B~ astr. Väduren,

        -ère f

                1. bagges klocka, skälla.

                2. ring för klockkläpp; klockbygel; sabelrem; berlock, örring.

bélâtre m odåga, stackare,

belladone f bot. belladonna.

bell||âtre a o. s skön utan uttryck, fadd skönhet; äv. fåfäng narr.

        -e (1) f (jfr beau III).

                1. skön kvinna, skönhet.

                2. kokott, älskarinna.

                3. poet. la ~ du puits sanningen.

                4. spel. avgörande parti,

belle (2) f sjö. rum[met] mellan back och skans,

belle-||dame (pl. -s-dames) f bot.

                1. belladonna.

                2. molla.

        -de-jour (pl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>