Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - belle-de-nuit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belle-de-nuit — 63 — berger
-s-de-jour) f bot. trefärgad vinda,
-de-nuit (pl. -s-de-nuit) f
1. bot. jalappa.
2.zo. kärrsångare.
3. nattsvärmerska.
-d’onze-heures (pl. -s-d’onze-heures) f slags lök.
-d’un-jour (pl. -s-d’un-jour) f bot. daglilja.
-fille (pl. -s-filles) f
1. sonhustru.
2. styvdotter,
-maman (pl. -s-mamans) f F
1. styvmor.
2. svärmor,
bellement adv vackert, sakta,
belle-||mère (pl. -s-mères) f
1. svägermor.
2. styvmor,
-s-lettres fpl vitterhet: l’Académie des Inscriptions et B~ ung l’itterhets-. Historie- och Antikvitetsakademien i Paris.
-sœur (pl. -s-sæurs) f
1. svägerska.
2. halvsyster,
belli||gérance f krigföring,
-gérant a o. m krigförande [makt],
-qu|eux, -euse a krigisk, stridslysten,
bellis [-is] m bot. tusensköna.
bellissime a F utomordentligt skön.
bellite f min. bellit.
bellot, -te a o. s småsöt, näpen; söt; äv. = bellâtre.
belluaire m djurtämjare.
belvéd||er [s-’r] o. ère m
1. utsiktstorn.
2. lusthus.
Belzébut[h] [-yt] m Belsebub.
bembex [bebeks] m zo. rovstekel.
bémol m mus. sänkningstecken, tecknet b.
-iser tr mus. sätta b framför,
ben [&ê] adv F = bien.
bénarde f slags dubbellås; äv. appos.: serrure ~ dubbellås.
bénédicité m bordsbön före maten; jfr grâce
7.
bénédic||tin
I. a o. m benediktin[ermunk].
II. m bokmal, lärd.
-tine f
1. benediktin[er]nunna.
2. benediktin [er] likör,
-tion f
1. välsignelse, [in]vigning: ~ nuptiale kyrklig vigsel; maison de ~ hus där fromhet råder, äv. rikt hus.
2. rikedom, överflöd; F il neige, que c’est une ~ det är ett välsignat snöande.
bénef m arg. = bénéfice.
bénéfic||e m
1. vinst, förtjänst, fördel: ~ net netto|vinst, -förtjänst; ~ d’âge fördel som man kan ha av sin ålder ( minderårighet); jur. ~ d’inventaire rättighet att ej betala stärbhusets skulder vid mottagande av arv, fig. förbehåll av handlingsfrihet.
2. prebende.
3. teat. recett.
4. läk. öppning,
-iaire
I. a i hériti|er (-ère) ~ arvtagare som har rätt att ej betala stärbhusets skulder vid mottagandet av arv.
II. m o. f
1. = hériti[er, -ère
2. recettagare.
-i|al (pl. -aux) a prebende-.
-ier (1) itr törtjäna [sur på), draga fördel (de av),
-i|er (2), -ère m o. f prebendeinnehavare.
benêt a o. m dum[bom], nöt.
bénévole a
1. välvillig.
2. frivillig,
bengal||ais [~)~] a bengalisk, -i
I. a oböji. bengalisk.
II. m
1. bengaliska språket.
2.zo. bengalisk fisk.
bén||ignité f
1. välvilja.
2. om sjukdom, klimat mildhet,
-in, -igne a
1. välvillig.
2. mild, godartad: fièvre -igne.
-ir tr
1. välsigna, prisa; F vid nysning I. iron. Dieu vous -isse Gud hjälp! prosit!
2. inviga,
-it (pp) a [in]vigd: eau ~e vigvatten; F eau ~e de cour fagra löften; jfr pain 1.
-itier m
1. vigvattensskål.
2. slags mussla.
Benjamin [&£-] m npr. b~, ~em o. f yngsta son el. dotter; älsklingsbarn,
benjoin [&£-] m bensoe.
benne f transportkorg för kol el. druvor; linbanekorg.
benoît a
1. gam. välsignad.
2. beskedlig.
3. skenhelig,
-e f bot. nejlikerbt.
benz||ine [&£-] f bensin,
-oate m bensoe syrat salt.
-ol m bensol.
béotien, -ne a beotisk, fig. dum, tölpig.
béqu- se äv. becqu-.
béquill||ard m gubbe på kryckor,
-e f
1. krycka, fig. stöd.
2. liten trädgårdshacka.
3. tryckmekanism för lås.
4. sjö. stötta,
-er
I. itr gå på kryckor.
II. tr
1. arg. hacka upp.
2. sjö. stötta.
3. arg. äta, ’käka’,
-on m kryckkäpp, ber [be: r] m sjö. avlöpningssläde.
berbère a berber-, berb[er] isk.
berbéris [-is] m berberis [buske],
bercail m
1. fårstall.
2. fig. huslig härd; äv. kyrkans sköte,
berce f bot. björnfloka.
berc||eau (pl. ~x) m
1. vagga, fig. hemort el. ursprung, linda.
2. lövsal.
3. valv.
4. konst, granuleringsstål.
5. mil. vagga,
-elonnette f liten vagga,
-ement m vaggning.
-er
I. tr
1. vagga; fig. j’ai été -é de cela jag har hört detta sen barndomen.
2. insöva, äv. fig.: ~ de promesses lugna med fagra löften.
3. konst, granulera.
II. rfl
1. vaggas.
2. vagga i gängen.
3. invagga sig (de i), trösta sig (de med),
-euse f
1. kvinna som vaggar.
2. hängvagga.
3. vaggvisa, berceuse.
4. gungstol,
béret m flat mössa, barett, bask[er],
bergamot||e f Päron bergamott.
-ier m bergamott-träd.
berge (1) f
1. brant strand el. sluttning.
2. klipprev.
berge (2) f = barge.
bergelade f blandsäd,
berg||er, -ère
I. m o. f
1. herd|e, -inna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
