Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bien — 66 — bigorneau
bien
I. adv
1. bra, väl, gott: parler ~ mis väl klädd; tant ~ que mal tämligen, sâ där; ofta predikativt: être ~ mä bra, ha det bra i alla avseenden, äv. se bra ut; être ~ avec qn stå i gott förhållande till ngn; iron. nous voilà ~ nu ha vi gjort det bra; c’est ~ à vous de det är vänligt av er att.., äv. iron. det passar just er att..; attr. F rik, ’fin’; un homme très ~ en hygglig karl; jfr faire J, 3. jfr faire I, 3. för väl tre år sedan.
3. mycket, högeligen: ~ content.
4. framför subst. med part. art. äv. mycket, många: ~ de l’argent; ~ des gens.
5. väl, just, nog svag bet.: nous verrons ~ vi få väl se; je m’en doutais ~ jag anade det just; c’est ~ de vous det är just likt er; j’avais ~ entendu dire jag hade nog (visserligen) hört; isht vouloir ~ vilja, ha godheten, äv. medgiva: je vous prie de vouloir ~ me dire jag ber er ha godheten säga. mig; je [le] veux ~ jag medger det; jfr vouloir ~ I, 1, 5. 6.
6. interj. gott! eh ~I nåväl.
7. ~ que konj. ehuru.
8. si que konj. så att: la nuit nous surprit, si ~ qu’il fallut nous arrêter natten överraskade oss, så att vi måste stanna.
9. aussi ~ que konj. lika[så] väl som: le vin, aussi ~ que le blé est cher vinet såväl som säden är dyr[t].
II. m
1. le ~ det goda, det bästa: le souverain ~ det högsta goda; le ~ public det allmänna bästa; faire le ~.
2. hederlighet: homme de ~ hedersman; gens de ~.
3. gott, fördel: cela vous fera du ~ det skall göra er gott (bekomma er väl); mener à ~ föra till lyckligt slut; ~ lui en prit de.., han gjorde väl i att...; iron. grand ~ lui fasse han får skylla sig själv.
4. förmögenhet, egendom, tillgångar (ofta pl. ): avoir du ~; jfr corps 1, immeulle I; fig. ~s de l’esprit talanger,
bien||-aimé, (pl. ~s) a o. s [innerlig] älskad, älskling, käresta.
- -dire m vältalighet; vackra ord.
- -disant a Ж som talar väl el. sirligt.
- -être m trevnad, väl|befinnande, -stån
- -faire m: le bien-dire ne dispense pas du ~ det är inte nog med vackra ord, man måste handla [ därefter, också],
-faisance [-fa-] f välgörenhet,
-faisant [~-] a välgörande, hälsosam,
-fait m välgärning; fördel, nytta: les ~s de la science,
-fai|teur, -trice m o. f välgörar|e, -inna.
- -fondé m jur. hand. fog: le ~ d’une réclamation det be fogade i en reklamation.
- -fonds m (vanl. pl., ~) fast egendom,
-heur|eux, -euse
I. a överlycklig, säll, salig.
II. m o. f salig; helgon utan kanonisering.
- -jugé (pl. ~s) m lagenlig dom.
bienn|al (pl. -aux) a
1. tvåårig.
2. som återkommer vartannat år.
bien||séance f anständighet, det passande: par ~ av hänsyn till det passande.
-séant a passande,
-tôt adv snart: à ~ vi träffas snart igen, adjö så länge,
-veillance f välvilja,
-veillant a välvillig,
-venir itr blott i se faire ~ skaffa sig ett gott mottagande.
-venu a välkommen: soyez le ~, la ~e [var] välkommen,
-venue f lycklig ankomst; välkomstfest.
bière (1) f öl; petite ~ svagdricka; fig. ce n’est pas de la petite ~ det här är ingen småsak (inte småfolk),
bière (2) f likkista,
biez m = bief.
biff||age m gam. utstrykning.
-e f
1. makulering[smaskin].
2. slags randigt tyg.
3. arg. infanteri,
-ement m gam. = -age.
-er tr stryka ut (över), fig. utplåna,
-eton m arg. biljett, sedel,
-in m arg. lumpsamlare; äv. infanterist.
bi||fide a bot. tvåkluven.
-flore a bot. tvåblommig.
bifteck [-ϵk] m biffstek,
bifur||cation f
1. [itu]klyvning: ~ de l’enseignement undervisningens uppdelning på linjer.
2. ställe för [väg-] klyvning; vägskäl (= ~ d’un chemin).
-qu|er
I. tr klyva, dela.
II. itr klyva (dela) sig: la voie -e järnvägen grenar sig; les jeunes gens -ent à partir de cette classe gossarna gå på skilda linjer från denna klass.
III. rfl klyva sig.
bigam||e a o. s [en] som lever i tvegifte.
-ie f tvegifte.
bigarad||e f slags pomerans.
-ier m slags pomeransträd.
bigarr||é a brokig, spräcklig,
-eau (pl. ~ x) m bot. bigarrå,
-eautier m bigarråträd.
-er tr göra spräcklig; fig. variera,
-ure f
1. spräcklighet, brokighet.
2. sammelsurium,
bige m ant. biga romersk tvåspänd vagn.
bigle (1) a gam. skelögd.
bigle (2) m stövare.
bignone f bot. bignonia.
bigorn||e f
1. tekn. sparrhorn.
2. stamp för valkning.
3. sjö. ritmejsel.
4. arg. tjuvspråk, slang,
-eau (pl. ~x) m
1. litet sparrhorn.
2. arg. marinsol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
