Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dendrite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dendrite — 198 — denter
dendrite [da -] f fossil växt, dendrit.
dendro||citte [. de-] f trädskata,
-graphe m författare av avhandlingar om träd.
-mètre m trädmätare,
-phage azo. trädätande,
-phile m slags skalbagge som lever i sjukliga bildningar i träd.
dén||égation f förnekande, bestridande, isht jur.
-i m
1. förnekande.
2. jur. vägran att upptaga (att döma) (= ~ de justice).
déniaiser
I. tr göra mindre enfaldig, hyfsa till, rycka upp; iron. lura.
II. rfl bli mindre dum, bli klokare, fä hyfsning.
dénicher (1)
I. tr
1. taga ur nästet: ~ des oiseaux.
2. driva ut ur sitt tillhåll: ~ l’ennemi.
3. uppspåra, snoka upp.
II. itr lämna nästet el. bostaden; F ge sig i väg, rymma,
dénicher (2) tr ta ut ur nisch, dénich|eur,
-euse m o. f
1. boplundrare.
2. person som snokar upp; fig. ~ de merles industririddare,
denier m
1. ant. denar.
2. gam. franskt mynt av ringa värde styver, skärv: ~ de Saint-Pierre peterspenning; ~ à Dieu handpenning; ~s publies offentliga medel; ~ au vingt till fem Ж ( till tjugon[de]delen av värdet),
dénier tr
1. förneka: ~ une dette neka till en skuld.
2. [för]vägra,
dénigr||ant a fig. nedsvärtande, nedsättande.
-ement m förtal[ande], nedsvärtande.
-er tr förtala, [ned] svärta, nedsätta,
-eur m bakdantare.
Denis m Dionysius.
dénitrifi||cation f kem. förstörande av [markens] nitrat.
-er tr ta nitrat ur.
déniv||eler tr bringa ur vågrätt läge, göra ojämn (backig),
-ellation f o.
-ellement m nivå|skillnad, -rubbning,
dénoircir tr ta svärta ur.
dénom||brement m [upp]räkning, isht folkräkning (= ~ de la population).
-brer tr [upp]räkna: ~ l’armée räkna härens styrka,
-inateur m mat. nämnare,
-inat|if, -ive a benämnande,
-ination f benämning,
-mer tr nämna, giva namn åt.
dénonc||er tr
1. kungöra, tillkännagiva.
2. uppsäga: ~ un traité uppsäga ett fördrag.
3. jur. angiva,
-ia|teur, -trice m o. f angiv|are, -erska; äv. appos.: lettre -trice angivarebrev.
-iation f
1. tillkännagivande.
2. uppsägning: ~ d’un traité uppsägning av ett fördrag.
3. jur. angivelse.
dénoter tr beteckna, antyda, vittna om.
dénou||ement m upplösning, vanl. fig.: le ~ d’une intrigue,
-er
I. tr
1. lösa (knyta) upp; fig. ~ les cordons de sa bourse lossa på pungen; ~ la langue à qn lösa tungans band på ngn.
2. göra lösare (smidigare): la gymnastique -e les membres gymnastiken gör lemmarna smidigare.
3. ge upplösning åt, avveckla: ~ un drame.
II. rfl
1. lösas.
2. bli smidigare.
3. upplösas, få sin upplösning,
dénoûment m = dénouement.
denrée f handelsvara, isht födoänme; pl. ~s matvaror, livsmedel: ~s coloniales kolonialvaror,
dens||e a tät, fast, kompakt: population ~ tät befolkning,
-imètre m täthetsmätare.
-ité f
1. täthet, fasthet.
2. fys. [relativ] specifik vikt.
dent f
1. tand: fausse ~ löstand; mal de ~s tandvärk, F häftig kärlek; n’avoir rien à se mettre sous la ~ ej ha ngt att äta; faire ses ~s om barn få tänder; fig. armé jusqu’aux ~s väpnad till tänderna; savant jusqu’aux ~s grundlärd; avoir une ~ contre qn hysa agg till ngn; avoir les ~ longues vara utsvulten; n’en casser (tâter) que d’une ~ ej fullt lyckas; déchirer à belles ~s illa förtala; être sur les ~ vara förbi; malgré ses ~s mot sin vilja; mordre à belles ~s äta glupskt; mettre sur les ~s utmatta; parler entre ses tala ini mun ( otydligt); ne pas perdre un coup de ~ icke låta störa sig; jfr arracher I, 1. bout 1. coup 3, montrer 1. 2, mors 1; arg. n’avoir plus mal aux ~s vara död; avoir de la ~ se bra ut.
2. tekn. tand i såg, i kam; kugge, pinne, äv. skåra; jfr loup
3. D~ geogr. spetsig bergstopp,
-aire a tand-: nerf ~ tandnerv.
-al (pl. -aux),
I. a tand-: nerf ~ tandnerv; gram. consonne ~e dental konsonant.
II. f gram. dental [konsonant], tandljud.
-de-lion (pl. -s-de-lion) f bot. lejontand, maskros.
- -de-loup (pl. -s-de-loup) f ekspik; slags hake.
-ée f jakt. hugg (bett) av jakthund,
-elaire f bot. tandrot.
-elé (pp) m anat. tandad muskel, vertebralmuskel.
-eler tr tanda, göra tandformig, udda.
-elle f
1. spets: ~ à l’aiguille (el. de point) handsydd spets; ~ au fuseau knypplad spets; ~ d’imitation vävd spets.
2. spetsmönster i skulptur o. d.
-ellerie f spets|fabrik, -handel,
-elli|er, -ère
I. a spets-.
II. m o. f spetsknyppl are, -erska, spetssömm|are, -erska.
-elure f uddig kant, tandning,
-er tr förse med tänder (taggar, kuggar); feuille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
