- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
214

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - diablerie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diablerie — 214 — dictée

        [ut]av tusan, högst,

        -erie f

                1. häxeri, trolldom, sattyg, kanaljeri.

                2. bild[er] av djävulen och onda andar,

        -esse f

                1. kvinnlig djävul.

                2. F elak kvinna, ragata: F äv. bonne ~ gemytligt fruntimmer; grande ~ riktig dragon,

        -on in sjö. slags stagsegel.

        -otin m

                1. liten djävul.

                2. fig. F satunge.

                3. chokladkaramell i papper, smällkaramell.

                4. slags stagsegel.

                5. litet åskmoln,

diabol||ique a djävulsk, elak, svår.

        -o m diabolo [spel],

diachromie [-fc-] f färgfotografi,

dia||chylon o.

        -chylum l’-Jilom] m läk. blyplåster (= emplâtre ~).

        -code m läk. vallmosirap,

diacon||al (pl. -aux) a diakon-,

        -at m diakon syssla, -värdighet.

        -esse f diakonissa.

diacoustique f fys. diakustik.

diacre m präst av lägre grad; diakon,

diacritique a läk. gram. som tjänar till att särskilja, diakritisk,

diadelph||e a bot. tvåkullad, diadelfisk.

        -ie f bot. diadelphia.

diadème m huvudbindel, diadem,

diadoque m

                1. hist. diadok.

                2. kronprins av Grekland,

diagno||se [-gno: z] f

                1. läk. konsten att ställa diagnos.

                2. bot. zo. bestämning av genus, art osv.

        -stic m läk. diagnos,

        -stique a diagnostisk,

        -stiquer

        I. tr ställa diagnos på.

        II. absol göra en diagnos.

diagon|al (pl. -aux),

        I. a mat. diagonal-.

        II. f diagonal,

dia||gramme m grafisk framställning, diagram,

        -graphe m projicierande teckningsapparat, diagraf.

        -graphie f projicierande teckning,

dialect||al (pl. -aux) a dialekt-, dialektal,

        -e m munart, dialekt,

        -icien m dialektiker.

        -ique

        I. a

                1. dialektisk, som rör dialektiken.

                2. dialektisk, som rör dialekterna.

        II. f disputationskonst, dialektik,

        -ologie f dialektforskning,

dialo||gique a dialog-,

        -gue m samtal, dialog,

        -guer

        I. itr o. absol

                1. f samtala.

                2. litt. författa dialoger.

        II. tr framställa i dialogform,

dialys||e f kem. läk. dialys,

        -er tr kem. upplösa, dialysera.

diamagnét||ique a fys. som bortstötes från en magnetisk pol, diamagnetisk.

        -isme m fys. diamagnetism.

diamant m diamant,

        -aire

        I. a lydande som diamanten; diamant-.

        II. m diamant|slipare, -handlare,

        -er tr ge diamantglans åt; förse med diamantbesätta med diamanter,

        -ifère a geol. diamantförande,

        -in a diamantlik; diamanthård.

dia||métr|al (pl. -aux) a mat. diamétral; fig. opposition ~e diamétral motsats,

        -mètre m mat. tekn. diameter,

diandrie f bot. diandria.

diane f mil. revelj.

diantr||e m (eufemism för diable) knävel, bövel: au ~ dra åt fänders,

        -ement adv eufemism för diablement.

diapason m

                1. stämmas (instruments) omfång: baisser le ~ stämma ned tonen, äv. fig.; se mettre au ~ de qn ställa sig på ngns nivå el. ståndpunkt.

                2. stämgaffel.

                3. slags måttstock vid kiockgjutning.

        -ner tr mus. stämma,

diaphan||e a genomskinlig,

        -éité f genomskinlighet.

diaphor||èse f [hud]utdunstning, transpiration.

        -étique a läk. som framkallar transpiration,

diaphragm||atique a hörande till mellangärdet.

        -e m anat.

                1. mellangärde, diafragma.

                2. anat. bot. tekn. mellanvägg.

                3. fys. fotogr. bländare, diafragma.

diapr||é, ~e

        I. a brokig.

        II. f slags plommon.

        -er

        I. tr göra brokig.

        II. rfl bli brokig,

        -ure f brokighet,

diarrhé||e f diarré, i

        -ique a diarréartad.

diarthrose f anat. rörlig led.

diastase f läk. kem. diastas.

diastole f

                1. fysiol. hjärtats utvidgning, diastole.

                2. gram. diastole,

diatherm||ane a som släpper igenom värme,

        -ie f läk. genomvärmning, diatermi.

diathèse f anlag för -sjukdom,

diatomée f bot. slags alg.

diatonique a mus. diatonisk.

diatribe f smädeskrift; arg kritik,

dichotom||e [-fc-] a

                1. bot. tudelad, gaffelformig.

                2. om månen halv[belyst].

        -ie f

                1. bot. tudelning.

                2. halvbelyst måne.

dichro||ïsme [-fc-] m fys. dikroism.

        -matique a dubbelfärgad.

dicline a bot. diklin.

dicotylédon||e a o. f bot. dikotyledon.

         a dikotyledon.

        -ée f dikotyledon [växt].

dicrane m slags bladmossa,

dicranure f zo. gaffelsvansspinnare.

dictame m

                1. bot. diptam.

                2. fig. balsam, tröst.

dictamen [-ϵ] m blott i le ~ de la conscience samvetets röst.

dic||tateur m hist. diktator, äv. fig.

        -tatori|al (pl. -aux) a egenmäktig, diktatorisk.

        -tature f hist. diktatur; fig. envåldsmakt.

        -tée f

                1. förestavning, diktamen:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free