Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - doctrine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doctrine — 223 — domicilier
system av [politiska] teorier, doktrinarism.
-e f läro|byggnad, -sats, doktrin.
document m urkund, [offentlig] handling, aktstycke, dokument,
-aire a stödd på urkunder,
-ation f bevisning vilande på urkunder, dokumentering,
-er tr stödja på (med) urkunder,
dodéca||èdre a o. m tolvsidig [kropp], dodekaeder.
-gon|al (pl. -aux) a tolvsidig.
-gone m tolvhörning.
dodelin||ement m vaggande pâ huvud el. kropp,
-er o.
dodiner
I. tr vagga [med, på]; ~ un enfant; ~ la tête.
II. itr vagga av och an: ~ de la tête.
dodo m barn. sömn, säng: faire ~ sova.
dodu a knubbig, välfödd,
dog||aresse f dogaressa.
-at m doge värdighet.
-e m hist. doge.
dogm||atique
I. a
1. bunden vid dogmer, dogm-, dogmatisk.
2. docerande, avgörande.
II. m dogmatiker.
III. f [lärobok i] dogmatik,
-atiser
I. itr
1. uppställa dogmer.
2. skolmästra, docera.
II. tr Ж framhålla i docerande ton.
-atiseur m docerande person,
-atisme m
1. filos, relig. lära som vilar på dogmer, dogmatism.
2. dogmatisk åskådning; docerande framställning,
-atiste m dogmatiker,
-e m
1. teol. kyrklig lärosats, dogm.
2. auktoritativt framställd åsikt,
dogre m sill-, makrill|båt.
dogu||e m
1. [bull]dogg; humeur de ~ ilskenhet.
2. fig. ~ brutal (våldsam) människa,
-in, ~e m o. f liten dogg, mops.
doigt [dwa] m
1. finger: le petit ~ lillfingret; F mon petit ~ me le dit det vet jag om vad barn vilja hemlighålla; un ~ de gant ett handskfinger; donner sur les ~s à qn smälla ngn på fingrarna, fig. tukta ( klämma efter) ngn; fig. avoir sur les ~s lida (slita) för en oförsiktighet (dumhet); fig. le ~ de Dieu Guds finger, himlens vilja; ne faire œuvre de ses dix ~s inte göra ett dugg; mettre le ~ sur qc träffa det rätta, slå huvudet på spiken; se mettre le ~ dans l’œil göra ett svårt ( ödesdigert) misstag; s’en mordre les ~s ångra n~; savoir sur le bout du ~ ha på sina fem fingrar; toucher du ~ ta på, tydligt se, äv. vara nära; au ~ et à l’œil el. à l’œil et au ~ punktligt, äv. vid minsta vink; faire toucher qc au ~ et à l’œil tydligt bevisa ngt; avoir de l’esprit jusqu’au bout des ~s vara slängd i handarbete; avoir de l’esprit jusqu’au bout des ~s vara högst spirituell, jfr plaie 1. pouce 1
2. tå (= ~ de pied).
3. fingersbredd, obetydligt kvantum: un ~ de vin; être à deux ~s de la mort vara mycket nära döden,
-é m mus. fingersättning; fingerfärdighet, teknik; fig. urskillning.
-er
I. tr
1. spela med riktig fingersättning.
2. angiva fingersättningen för.
II. m = -é.
-ier m fingertuta,
doit m hand. debet[sida]: ~ et avoir debet och kredit,
doitée f tekn. provgarn.
dol m jur. bedrägeri, svek.
dolage m hyvlande.
dol||éance f vanl. pl. klagan, klagomål, besvär,
-ent a
1. klagande.
2. lidande,
doler tr hyvla, tillsläta.
dolic m slags baljväxt.
dolichocéphale [-ifco-] a o. s långskallig [person], dolikocefal.
dol|ique m = -ic.
dolman m husarjacka, dolma.
dolmen [sn] m förhistorisk stendös.
doloir m handskmakares skavjärn.
-e f
1. tunnbindares bandkniv.
2. kalkskyffel,
dolomède m zo. kärrspindel,
dolom||ie o.
-ite f min. dolomit.
dolos|if, -ive a jur. bedräglig, sveklig.
dom (do] m
1. munktitel don.
2. portugisisk titel herr.
dom||aine m
1. jordegendom, gods, [stats]domän.
2. fig. område: le ~ de la science; tomber dans le ~ public bli allmän egendom.
3. domänförvaltning.
-ani|al (pl. -aux) a som hör till ett gods isht statens; gods-, domän-; biens -aux kronoegendomar,
dôme m
1. monumental kyrka i Italien och Tyskland, dom.
2. kupol på byggnad, välvt tak; fig. le ~ du ciel himlavalvet; ~ de verdure lövvalv; jfr four 1
3. välvd skyddsinrättning rökhatt o. d.
domest||ication f tämjande,
-icité f
1. tjänareställning; koll. tjänstepersonal.
2. tamhet, tamt tillstånd,
-ique
I. a
1. hus-, huslig, familje-: chagrins ~s husliga bekymmer; animaux ~s husdjur.
2. inhemsk: guerre ~ inbördeskrig.
3. inre, själslig.
II. m o. f tjänar|e, -inna, betjänt, tjänsteflicka, hembiträde.
III. m
1. koll. tjänstepersonal.
2. gam. hushåll [sangelägenheter].
-iquer
I. tr tämja; äv. fig.
II. rfl tämjas, bli tam.
domicil||e m hemvist, bostad: ~ légal mantalsskrivningsort; livrer à ~ skicka hem varor,
-iaire a hus-, hem-: visite ~ husvisitation.
-ié (pp) a boende.
-ier
I. tr anvisa hemort åt; spec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>