Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - duret ... - E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
duret — 231 — ébahir
ne pouvoir ~ avec qn ej kunna stâ ut med ngn; ne pouvoir ~ en place ej kunna hålla sig stilla; jfr feu (1)1,
-et, ~te a litet hård.
-eté f
1. hårdhet, äv. fig.: ~ de cœur; la ~ d’une loi en lags stränghet; spec. ~ d’oreille lomhördhet.
2. pl. ~s hårda ord.
-illon m hårdnad i huden, valk; hårdhet i trä, knuta.
-iuscule a skämts, litet hård.
duumvir [di[om-, lat. ] m ant. duumvir.
-at m ant. duumvirs ämbete (värdighet, ämbetstid), duumvirat.
duvet m dun, fjun, skäggfjun; oie à ~ ejder.
-é o.
-eux, -euse a dunig, fjunig.
dynam||ique
I. a fys. dynamisk.
II. f läran om krafterna, dynamik,
-isme m filos, dynamism.
-iste m o. f anhängare av dynamismen.
-itage m dynamitsprängning.
-ite f dynamit,
-iter tr spränga med dynamit,
-iterie f dynamitfabrik.
-it|eur, -euse m o. f
1. tillverkare av dynamit.
2. dynamitard.
-itière f dynamitupplag,
-ot (m) dynamo[maskin].
-ographe m sjäivregistrerande dynamometer.
-omètre m kraftmätare, dynamometer.
dynast|ie m ant. lydfurste,
-ie f regenthus, dynasti,
-ique a dynastisk.
dyne f fys. kraftenhet, dyn.
dys med bet. Svår prefix i lärda smsr ss. följ.
dyscole a svår att umgås med, tvär.
dysent||erie [c~isa-] f rödsot,
-érique
I. a rödsots-.
II. m o. f rödsotspatient,
dyspep||sie f dålig matsmältning,
-sique o.
-tique
I. a hörande till dålig matsmältning.
II. m o. f person som lider av dålig matsmältning, magpatient.
dyspnée f andnöd.
dysur||ie f svårighet att låta sitt vatten, urinstämma,
-ique a behäftad med urinstämma,
dytique m zo. dykare.
E.
E, e [q I. e] m
1. bokstaven e med ljud e, e, a. äv. stumt [se Gram. ]: e fermé slutet e; e ouvert öppet e; e muet stumt e.
2. E förkortn. för Est, est,
é prefix med bet. ur, av, bort o. d. ingår i flera smsr, se ébarbage o. följ.
eau (pl. ~x) f
1. vatten; ~ rougie rött vin utspätt med vatten; à l’~! dränk honom! äv. vatten till salu! laver [rincer) à grande ~ skölja, spola [ren]; par ~ sjövägen, till sjöss; nager entre deux ~x simma under vatten, fig. sitta mellan två stolar; revenir sur l’~ komma upp till vattenytan igen, fig. åter komma på grön kvist; tomber dans l’~ falla i vattnet, fig. misslyckas, torka in; om villebråd battre l’~. kasta sig i vattnet, fig. möda sig förgäves; fig. aller à l’~ chez qn lägga sig i ngns affärer; laisser couler l’~ låtsa som [ om] det regnar; rompre l’~ à qn lägga hinder i vägen för ngn; faire venir l’~ au moulin skaffa [ sig] fördelar; jfr boudin 1. épée 1. fil 1. fleur 7. rivière 1. vif I. 1.
2. spec. Seine[n]: demeurer de l’autre côté de l’~ bo på andra ( södra) Seinestranden.
3. regn: il tombe de l’~ det regnar; le temps est à l’~ det blir regn.
4. vattenstånd: ~ maigre el. basses ~ lågvatten; ~ basses fig. F penningknipa; haute ~ el. grandes ~x högvatten; ~ vives springflod; ~ mortes nipflod.
5. vatten i kroppen, i frukt, tårar, svett, saliv, urin; saft; fondre en ~ smälta i tårar; l’~ lui en vient à la bouche det vattnas i munnen på honom; lâcher de l’~ kasta sitt vatten; jfr suer Jf, 1.
6. mineral-, hälso|vatten o. d.: ~ gazeuse kolsyrat vatten; ~ de Cologne; jfr aff[e].
7. tekn. ~ blanche blyvatten, äv. klidryck för boskap; seconde ~ utspätt skedvatten; diamant de [la] première ~ diamant av renaste (klaraste) vatten; donner de l’~ au drap ge appretyr åt tyg.
8. sjö. jv. faire de l’~ ta [in] vatten; faire ~ el. être à voie d’~ läcka; kölvatten; fig. dans les ~x de qn i ngns kölvatten.
9. pl. ~x vattenkur [anstalt], brunnskur; vattenkonst; prendre les ~x genomgå en vatten- el. brunns|kur; les grandes ~x de Versailles vattenkonsterna i V.
10. les Eaux et forêts Skogsstyrelsen i Frankrike.
- -de-vie (pl. -x-de-vie) f brännvin, konjak; ~ allemande slags laxativ.
- -forte (pl. -x-fortes) f
1. skedvatten.
2. konst, radering.
- -mère (pl. -x-mères) f kem. moder lut.
-x-vannes fpl gödselvatten.
ébah||ir
I. tr gam. göra bestört; nu pp. -i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
