Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - éclaireur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
éclaireur — 236 — économique
lysa ngn i trappan; être logé et -é ha rum och belysning.
2. fig. belysa, upplysa, göra klarsynt: ~ une question; homme -é upplyst (klarsynt) man.
3. Ж övervaka,
4. mil. ~ la marche rekognoscera terrängen.
5. spel. ~ le tapis skjuta fram sin insats.
III. rfl
1. belysas, upplysas, skaffa sig ljusj bli upplyst.
2. mil. rekognoscera.
-eur m
1. mil. spanare, spejare.
2. spanarefartyg.
3. skaut (scout).
éclamp||sie f läk. slags kramp,
-tique a krampaktig; lidande av kramp,
éclanche f fårbog.
éclat m
1. flisa, skärva.
2. bristning under dån; dån, brak, skräll: ~ de tonnerre åskskrällar; rire aux ~s gapskratta.
3. uppseende, skandal; en venir à un ~ komma till utbrott, bli skandal.
4. starkt sken, glans: l’~ du soleil.
5. fig. glans, härlighet, skönhet: l’~ de ses victoires,
-ant a
1. dånande.
2. lysande.
3. uppseendeväckande, iögon[en]fallande: vérité ~e.
-ement m mil. knall, krevad,
-er itr
1. brista under dån, explodera: bombe qui -e.
2. bryta lös, brista (fara) ut: orage qui va ~ åskväder som kommer att bryta lös; ~ de rire brista i skratt; ~ en reproches fara ut i förebråelser; ~ contre qn fara ut mot ngn; faire ~ son amour lägga sin kärlek i dagen.
3. glänsa (stråla, bryta, lysa) fram: feu qui -e dans ses yeux eld som lyser i hans ögon; son génie -e dans cet ouvrage.
éclect||ique filos.
I. a eklektisk.
II. m o. f eklektiker,
-isme m eklekticism,
éclip||se f
1. astr. förmörkelse: phare à ~s blinkfyr.
2. fig. försvinnande, frånvaro: ~ totale de bon sens fullständig brist p|l sunt förnuft
-ser
I. tr
1. astr. förmörka.
2. fig. fördunkla.
II. rfl
1. förmörkas.
2. försvinna,
-tique f astr. ekliptika.
écliss||age m jv. skarv[ning].
-e f
1. spån, ribba; mus. sarg.
2. kir. spjäla.
3. jv. skarv.
4. ostkorg.
-er tr
1. skarva.
2. kir. spjälka,
-ette f liten ribba.
éclop|er tr göra halt (linkande): un -é en som linkar ( går illa), en krympling.
éclo||re (blott i pp. -s, près, il éclôt, ils éclosent, fut. -ra, -ront, impf. -sait, -saient, près. konj: tiv -se[nt]) itr
1. utkläckas om kyckling, ägg.
2. slå ut: fleurs qui viennent d’~ nyutslagna blommor.
3. fig. framträda, utvecklas: projets qui sont -s förslag som mognat; faire ~ frambringa,
-sion f
1. utkläckande.
2. om blommor, knoppar utslående.
3. fig. framträdande, utveckling,
éclus||age m slussning.
-e f sluss: ~ de chasse inloppssluss; ~ de fuite avloppssluss; fig. les ~s des cieux himmelens slussar,
-ée f
1. vattenmassa som fyller en sluss.
2. slussat virke,
-er tr
1. stänga genom sluss.
2. slussa,
-i|er, -ère
I. a sluss-.
II. m o. f slussmästar|e, -inna.
écobu||age m agr. svedjande,
-e f svedje hacka.
-er tr svedja,
écœur||ant et vämjelig, kväljande, motbjudande.
-ement m äckel,
-er tr äckla, kvälja, vara vämjelig för.
écoin||çon o.
-son m hörnmöbel; hörnsten.
écol||age m
1. Ж skolgång.
2. gam. skolavgift.
-e f
1. skola, läroanstalt; vanl. folkskola (=~ primaire); fig. être de bonne ~ ha gått i god skola; renvoyer qn à l’~ visa ngn hans okunnighet; il en tiendrait ~ det kan han grundligt; sentir l’~ vara pedantisk; jfr buissonnier 1.
2. med bestämning, viss fackskola ss. É~ centrale des arts et manufactures teknisk högskola; É~ de médecine medicinsk fakultet; É~ militaire krigsskola; jfr application 3. normal 3.
3. filos, doktrin, system, riktning, skola; äv. koll.: l’~ romantique den romantiska skolan, äv. romantikerna.
4. vad som ger erfarenhet skola: l’~ du malheur olyckans skola.
5. skolhus, koll. lärjungar: licencier l’~ hemförlova skolungdomen.
6. F faire une ~ göra en bock (dumhet),
-i|er, -ère
I. m o. f
1. lärjunge, elev, skol|gosse, -flicka; fig. le chemin des ~s längsta vägen; faute d’~ grovt fel.
2. gam. student.
I. a skol-: manières -ères skolfasoner; papier ~ konceptpapper i stort format,
éconduire (som conduire) tr [hövligt] av|visa, -spisa,
économ||at m sysslomansämbete, ekonomiförvaltning.
-e
I. m o. f förvaltare, gårdsfogde, hushållerska; ~ d’un hôpital syssloman vid ett sjukhus.
II. a sparsam, ekonomisk: ~ de paroles ordkarg.
-ie f
1. ordnad förvaltning, ekonomi: ~ domestique hushållning; ~ politique statshushållning.
2. planmässig inrättning, ändamålsenlighet: l’~ du monde; l’~ d’un discours planläggningen av ett tal.
3. sparsamhet; F ~ de bouts de chandelle sparsamhet i smått.
4. vanl. pl. besparing, sparpengar: faire des ~s spara [pengar],
-ique a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
