Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - essayerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
essayerie — 270 — estoc
III. rfl försöka sig (à, dans på): s’~ à la nage (à nager) försöka sig på simning, försöka simma,
-erie f rum för myiitprovning.
-eur, -euse m o. f person som anställer prov, myntprovare, proberare; klädprov|are, -erska.
-iste m essäist,
esse f
1. S-formigt [järn] föremål, luns.
2. mus. ljudhål på fiol.
essence f
1. fHos. väsen.
2. natur, karakteristisk egenskap; spec. en ~ in natur a.
3. flyktig olja, essens: ~ de roses rosenolja; ~ [minérale] bensin; bateau à ~ motorbåt.
4. kok. extrakt: ~ de gibier viltextrakt.
5. skog. trädslag: ~s résineuses hartshaltiga träd; bois d’~ de hêtre bokskog,
essent||e f takspån.
-er tr täcka med takspån.
essentiel,
-le a
1. väsentlig, huvudsaklig, karakteristisk; nödvändig; l’~ est qu’il soit prévenu det viktigaste är, att han underrättas.
2. spec. läk. maladie ~le idiopatisk sjukdom.
3. essensartad: huile ~le flyktig olja.
esseulé a lämnad ensam,
essieu (pl. ~x) m vagnsaxel; ~ coudé vevaxel.
essor m [upp]flygande, flykt; fig. uppsving, flykt, fritt lopp: prendre son ~ svinga sig upp i rymden, fig. ta fart, utveckla sig fritt; ~ de la pensée tankens flykt (fria utveckling),
-age m
1. falks uppsvingande.
2. lufttorkning.
-er tr lufttorka,
-euse f
1. vridmaskin för tvätt.
2. råsocker-centrifug.
essoriller tr klippa öronen av; F ~ qn klippa håret alltför kort på ngn.
essouch||ement m upptagande av trädstubbar el. växtrötter.
-er tr upptaga stubbar el. rötter av: ~ la vigne upptaga en vinstocks rötter,
essouffl||ement m andfåddhet.
-er
I. tr göra andfådd.
II. rfl bli andfådd,
ess||ui m tork|plan, -rum, -vind o. d.
-uie-main (pl. ~) [stor] handduk,
-uie-plume (pl. ~) penntorkare.
-uyage m torkning,
-uyer tr
1. [av-] torka; ~ les plâtres (murs) flytta in i [ fuktigt] nybygge.
2. utstå, vara utsatt för: ~ des malheurs,
-uy|eur, -euse m o. f en som torkar; -euse de vaisselle diskerska.
est [fs~] m öster; l’E~ [de la France] östra Frankrike; äv. appos.: vent [d’] ~ östanvind; longitude ~ östlig longitud.
estacade f pålverk i hamn, flod; jv. kolningsbrygga.
estaf||ette f ilbud, stafett,
-ier m
1. beväpnad betjänt i Italien o. Spanien.
2. lejd mördare.
3. bordellvärd,
-ilade f skråma, isht i ansiktet,
estagnon m oljekärl för export,
estam||e f
1. kam|ull, -garn.
2. stickat ylle.
-et m,
-ette f gam. ylletyg,
estaminet m ölstuga, krog.
estamp||age m stansning, stämpling.
-e f
1. stans, stämpel; sänkhammare.
2. koppar-, trä|snitt,
-er tr
1. pressa med stans, stansa, stämpla, prägla: ~ du cuir pressa [figurer på] läder.
2. arg. skinna.
-eur m
1. en som präglar.
2. stans,
-illage m stämpling, stansning.
-ille f stämpel; [fabriks] märke,
-iller tr stämpla, märka,
estarie f sjö. lossningstid,
este a = esthonien.
ester itr i en jugement föra talan inför rätten,
estère f säv-, halm|matta.
esterlin [-£ el. -i~, eng. ] m hand. sterling,
esth||ète m skönande; estet[iker],
-éticien, ~ne m o. f estetiker,
-étique
I. a skönhets-, estetisk.
II. f skönhetslära, estetik,
-étisme m prerafaelitism.
Esthon||ie f Estland,
e-ien, ~ne a est|nisk, -ländsk,
estim||able a aktningsvärd,
-ateur m värderingsman, kännare,
-at|if, -ive a värderings-, kostnads-: devis ~ kostnadsberäkning,
-ation f
1. värdering; ~ à vue d’œil ögonmått.
2. sjö. avståndsberäkning,
-e f
1. [ungefärlig] beräkning, överslag; spec. = -ation 2.
2. [hög]aktning,
-ée (pp) f i hand. votre ~ ert ärade, er ärade skrivelse,
-er
I. tr
1. värdera, uppskatta; ~ [à] 100 fr. le prix de qc.
2. sjö. le vent, la route beräkna vinden, våglängden.
3. anse: j’-e qu’il en est ainsi jag anser, att det är så.
4. högakta.
II. rfl skatta sig: s’~ heureux skatta sig lycklig,
estivage (1) m sjö. sammanpressning vid lastning,
estiv||age (2) m boskapen? drivande till sätern.
-al (pl. -aux) a sommar-,
-andier m sommararbetare,
-ation f
1. knoppningstillstånd.
2. djurs sommardåsighet.
estiv||e f sjö.
1. provspänning av tåg.
2. sammanpressad last.
-er (1) tr sjö. sammanpressa vid lastning.
estiver (2)
I. tr driva till säters.
II. itr vara på sommarbete,
estoc m
1. trädstam: couper à blanc ~ avhugga jäms [ med] marken.
2. hugg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
