Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - forte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forte — 310 — fou
dig: bras ~ stark arm; ~ des bras armstark; navire ~ de côté styvt fartyg; place ~e fast ( befäst[ad]) plats; voix ~e stark stämma; yeux ~s starka ögon; fig. caractère ~ stark karaktär; impression ~e starkt intryck; lunettes ~es starka glasögon; mer — e upprört hav; prix ~ [ alltför] högt pris; c’est un peu ~ detta är väl starkt, det går för långt; c’est plus ~ que moi jag kan inte stå emot (inte hjälpa) det; cela n’est pas ~ det är inte mycket bevänt med detta; en dire de ~es säga otroliga el. opassande saker; jfr chamhre 6, esprit 7.
2. gram. poet. stark[tonig]; hård: articulation ~e hård ( tonlös) artikulation; consonne ~e hård ( tonlös) konsonant.
3. starkt el. obehagligt verkande, stark, skarp; beurre ~ härsket smör; boissons ~ es starka drycker; cigare ~, haleine ~e elak andedräkt.
4. mäktig, duktig, skicklig, F styv; un roi tête ~e el. ~e tete skarpt huvud; ~ en thème styv i skolan, ofta iron. ’ skolljus’; ~ sur la (en) philosophie skicklig (styv) i filosofi; se faire ~ de + inf. tro sig kunna, åtaga sig att -(. inf.
5. stadig, grov, tjock, riklig: femme ~e stadig (korpulent) kvinna; fil ~ grov tråd; papier ~ tjockt papper; ~e somme betydande summa; jfr poids 1.
II. adv starkt, mycket, högeligen: ~ bien mycket bra; crier ~ skrika högt ( högljutt); s’étonner ~ bli högeligen förvånad.
III. m
1. stark man, äv. borgesman; jfr halle porter III. 3,
2. le ~ det starka[ste]: le ~ de l’épée värjans starkaste del nära fästet: le ~ du pied den del av foten, varpå man stödjer mest; fig. le ~ et le faible det ena som det andra, allt som allt; le ~ portant le faible i ( på) det hela taget.
3. fig. höjdpunkt (vanl. med d, dans): au ~ de la bataille när striden stod som hetast; au ~ de l‘hiver mitt i vintern.
4. fig. styrka, stark sida: la philosophie est son ~ filosofien är hans starka sida.
5. snår; jaitt. läger, ide: le ~ du lièvre harens läger.
6. mil. fäste,
-e [forte, ital. ] adv o. m mus. forte,
-e-piano [forte; ital. ]
I. adv (förkort, fp) mus. forte-piano.
II. m gam. = pianoforte.
-eresse f fästning,
fortif||iant
I. a läk. stärkande.
II. m stärkande medel,
-ication f mil.
1. befästande; befästningskonst.
2. fästning[sverk]; pl. ~s fästningsvallar.
-ier tr
1. stärka, äv. fig.: ~ l’âme; ~ qn dans sa résolution stärka ngn i hans beslut.
2. mil. befästa,
-s fpl arg. = -ications.
fortin m litet fäste, skans,
fortissimo adv
I. m mus. fortissimo,
fortrait a om häst sprängd,
-ure f ridk. utridet tillstånd, tröttkördhet, sprängning.
fortuit a tillfällig, oförmodad,
fortun||e f
1. lycka, öde, lott, tur eller otur: les caprices de la ~ ödets nycker; heureuse ~ tur; mauvaise ~ otur, olycksöde; tenter la ~ fresta lyckan; F la ~ du pot vad huset kan bjuda [ på], husmanskost; la F~ Fortuna; jfr bon I, 3.
2. spec. god lycka: chercher ~ söka sin lycka (rikedom); faire ~ göra lycka, äv. samla förmögenhet; homme de ~ sin egen lyckas smed; jfr soldat 1. tenter 1.
3. förmögenhet: avoir de la ~
4. de ~ tillfällig, nöd-, nödfalls-: moyens de ~ nödfallsutvägar; voile de ~ nödsegel; mât de ~ nödmast.
5. sjö. bredfock.
-é a lycklig; gynnad av lyckan,
forum [’Om, lat. ] m forum i romerska städer; torg.
forure f borrhål; nyckelpipa.
foss||e f
1. grop, fördjupning i jorden: ~ aux lions lejonkula; ~ d’aisances latrinbrunn; gruvt. ~ d’épuisement konstschakt.
2. grav: creuser sa ~ vanl. fig. förstöra sin hälsa.
3. sjö. aux câbles kabelgatt; ~ sur le fond djupt vatten nära land.
4. anat. hålighet: ~s nasales näsborrar,
-é m
1. dike: sauter le ~ hoppa över diket, fig. ta det avgörande steget.
2. vall-, fästnings|grav.
3. fig. svalg: il y a un ~ entre ces deux partis,
-ette f liten grop: jouer à la ~ spela kula med gi’op; spec. hakgrop (= ~ du menton); kindgrop (= ~ des joues).
-ile
I. a förstenad, fossil; fig. föråldrad, stereotyp.
II. m fossil[t föremål],
-ilifère a fossilförande,
-ilisation f förstening.
-oir m agr. vingårdshacka,
-oyage o.
-oyement m dikning; grävande av grav.
-oyer itr o. tr dika, gräva omkring: [faire] ~ un arbre gräva omkring ett träd.
-oyeur m
1. dödgrävare".
2.zo. dödgrävare,
fou (1) (äv. fol se Gram. ), folle
I. m o. f
1. dåre, vansinnig man el. kvinna: ~ de cour hovnarr; maison (hôpital) de ~s (folles) dårhus, hospital, sinnessjukhus.
2. dåraktig person, galning; F toker, toka: un vieux ~ en gammal toker (narr); une vieille ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
