Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - immonde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
immonde — 363 — imperméable
uppoffra sig, övervinna sina betänkligheter; äv. låta skämta med sig.
immond||e a
1. relig. oren: l’esprit ~ den orena anden, djävulen.
2. smutsig, vämjelig; fig. avskyvärd,
-ice f
1. relig. orenlighet.
2. pl. ~s smuts, sopor, avfall.
immor|al (pl. -diix) a osedlig, sedeslös.
-ité f osedlighet, sedeslöshet.
immort||aliser tr göra odödlig, för-evip.
-alité f odödlighet,
-el, ~le
I. a odödlig, evig, äv. fig. skämt. un I~ en ledamot av Franska Akademien.
II. f bot. eternell,
-ification f relig. obotfärdighet, förstockelse,
-ifié a obot-färdig, förstockad,
immuable a oföränderlig,
immun||isant à läk. som gör immun,
-isation f immunisering.
-iser tr göra omottaglig för smitta, göra immun, immunisera,
-ité f
1. omottaglighet för smitta.
2. skattefrihet.
3. visst privilegium för deputerade
I. diplomater,
immutabilité f oföränderlighet.
impac||t (-akt] m sammanstötning, isht i point d’~ mil. projektils anslagspunkt, fys. angreppspunkt,
-tion [-A~sfo] f läk. benbrott med utskjutande ben.
impair
I. a ojämn, udda, omaka.
II. m F missgrepp, dumhet, fiasko: commettre un ~ begå en dumhet, förplumpa sig.
impalpable a som man ej kan taga på; ytterst fin; högst obetydlig,
impaludisme m sumpfeber,
impanation f teol. konsubstantiation.
impardonnable a oförlåtlig,
imparfait
I. a ofull|ständig, -bordad, bristfällig.
II. m gram. imperfekt[um].
imparisyllab||e o. ique a olikstavig.
imparité f omaka (udda) förhållande,
imparlementaire a oparlamentarisk,
impartageable a odelbar,
imparti|al (pl. -aux) a oväldig, opartisk.
-ité f oväld, opartiskhet,
impartir tr jur. bevilja uppskov,
impasse f
1. återvändsgränd.
2. fig. trångmål, bryderi.
3. spel. inpass,
impass||ibilité f
1. känslolöshet.
2. orubbligliet.
-ible a
1. känslolös.
2. orubblig.
impastation f impastering; degig massa,
impa||tiemment [-sjamä] adv otåligt,
-tience f otålighet, nervositet,
-tiens [-sjë: s, lat. ] f bot. springkorn,
-tient (-sjä] a
1. otålig, otåligt längtande (de efter).
2. som ej kan fördraga (de qc ngt),
-tientant a F tålamodsprövande, outhärdlig,
-tiente f bot. = -tiens,
-tienter
I. tr göra otålig, tråka ut, förarga.
II. rfl bli otålig (förargad).
impatronis|er
I. tr Ж göra till herre i huset; fig. göra gällande.
II. rfl göra sig till herre; fig. bli härskande: coutume qui s’-e bruk som blir härskande,
impay||able a obetalbar; fig. kostlig, ytterst komisk,
-é a obetald,
impecc||abilité f syndfrihet, ofelbarhet,
-able a syndfri, ofelbar; fig. korrekt, otadlig, fulländad,
impécuniosité f F penningbrist,
impénétr||abilité f ogenomtränglighet; fig. outgrundlighet.
-able a ogenomtränglig; fig. outgrundlig, otillgänglig, sluten.
impénit||ence f obotfärdighet, förhärdelse.
-ent a obotfärdig, förhärdad: buveur ~ förhärdad drinkare,
impenne a o. m [fågel] med rudimentära vingar.
impense f (vanl. pl. ) underhålls- el. förbättrings|kostnad,
impér||at|if, -ive
I. a befallande, myndig.
II. m
1. gram. imperativ[us].
2. filos, catégorique kategoriskt imperativ.
-atoire f bot. mästerrot.
-atrice f kejsarinna,
impercept||ibilité f omärklighet.
-ible a omärklig.
imperdable a F som ej kan förloras,
imperfec||tibilité f oförmåga av fullkomning.
-tible a som ej kan fullkomnas.
-tion f ofullkomlighet, ofullstän-digliet, fel, lyte.
imperfor||ation f anat. hopväxning, tillslutenhet av kanal,
-é a anat. sammanväxt, tillsluten,
impér||i|al (pl. -aux) a kejserlig; Rome ~e Rom under kejsartiden; hist. les I-aux de kejserliga ( österrikiska) trupperna,
-iale f
1. omnibus-, spårvagns|tak; äv. sänghimmel.
2. pipskägg.
3. bot. kejsarkrona.
4. slags kortspel,
-ialisme m
1. trohet mot den kejserliga styrelsen isht f Frankrike.
2. [strävan efter] världsherravälde, imperialism.
3. strävan efter riksenhet i förh. till kolonier, imperialism,
-ialiste
I. s o. a [en] som hyllar kejsardömet, imperialist.
II. m anhängare av idén om världsherravälde el. riksenhet, imperialist,
-i|eux, -euse a
1. befallande, stolt, myndig.
2. oavvislig, trängande: besoin ~ oavvisligt behov,
impérissable a oförgänglig,
impéritie [-si] f oförmåga, oduglighet,
impermé||abiliser tr göra vattentät,
-abilité f vattentäthet,
-able a vat tentât.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>