Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lanceron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lanceron — 395 — lanterne
kasta: ~ des regards furieux kasta ursinniga blickar; ~ une épigramme utslunga ett epigram.
3. sätta fart i, sätta i galopp; jakt. driva upp; ~ un cheval sätta en häst i galopp; ~ le cerf driva upp hjorten; fig. une fois -cé när han en gång kommit i farten.
4. fig. ge fart åt, hjälpa fram, lansera; ~ une mode ge fart åt (lansera) ett mod; ~ qn dans les affaires ge ngn en start i affärer.
5. sjö. låta gå av stapeln, sjösätta.
II. itr sjö. gira.
III. rfl
1. [ut]slungas.
2. kasta (störta) sig; fig. se ~ dans la politique, dans la photographie slå sig på politik, fotografering; se ~ dans le monde komma med i sällskapslivet.
3. fig. gå väl långt, ej genera sig.
IV. m
1. lössläppande av duvor.
2. kast; pêche au ~ spinnfiske,
-ceron m ung gädda,
-ce-torpille (pl. ~s) m mil. ut skjutningstub (= tube ~)
-cette f
1. läk. lansett.
2. liten slaktarkniv.
-c|eur, -euse m o. f en som sätter i gång (sätter fart i); -euse de modes äv. levande mannekäng,
-cier m
1. lansryttare, ulan.
2. lansiär, kadrilj.
-ciforme a lansformig.
lancin||ant a läk. stickande, ilande.
-er tr om smärtor sticka, ila.
lançon m zo. sandal, tobiskung.
landais a från les Landes,
landau m stor vagn med tvådelad sufflett, landå.
-let m liten landå, landålett.
land||e f [ljung]hed, mo.
-eux, -euse a moartad.
landgrav||e (lädg-, ty. ] m lantgreve,
-iat m lantgrevskap.
landier m
1. ’eldhund’.
2. bot. ärttörne.
landwehr [lädv£: r, ty. ] f tyskt lantvärn,
laneret m zo. slagfalk.
langage m
1. språk, tal; l’origine du ~ språkets uppkomst.
2. språk i viss, bestämd bet., uttryckssätt, ordalag, stil: le ~ des bêtes djurens språk; tenir un ~ énergique föra ett kraftigt språk; jfr halle 1.
lang||e m blöja, linda,
-er tr lägga i linda.
langour|eux, -euse a smäktande.
langoust||e f zo. langust.
-ier m o.
-ière f langustnät.
-ine f zo. kejsarhummer,
langue f
1. anat. tunga; läk. chargée belagd tunga; tirer la ~ [à qn] räcka ut tungan [ åt ngn]; fig. tirer la ~ d’un pied de long ha det mycket illa ställt.
2. maträtt tunga: ~ de bœuf oxtunga.
3. talorgan tunga; coup de ~ bitande infall, pik; mauvaise ~ elak tunga; fig. avoir sur le bout de la ~ ha. ngt på tungan; avoir la ~ bien pendue (déliée) ha en talande tunga; faire la ~ à qn lägga orden i munnen på ngn; jeter sa ~ aux chiens (chats) vara ur stånd att gissa; prendre ~ höra sig för|e]; tenir sa ~ hålla mun; jfr avaler J, 2. délier J, i.
4. tungiiknande föremål ss. landtunga; tunga på våg.
5. språk, tungomål: ~ maternelle modersmål; ~ mère moderspråk; la ~ suédoise det svenska språket, svenskan; ~ vivante levande (modernt) språk; ~ verte slang, äv. tjuvspråk; la ~ de Corneille, la ~ des couleurs färgernas språk.
6. ingår med (äv. utan) bindestreck i div. förbindelser, betecknande växter, verktyg o. m., ss. följ.
langue-||de-bœuf (pl. -s-de-bœuf) f
1. murarmejsel.
2. bot. oxtungört.
-de-carpe (pl. -s-de-carpe) f tandtång.
-de-chat (pl. -s-de-chat) f
1. slags grav-stickel.
2. bot. brunskära.
3. lång och smal skorpa,
-de-chien (pl. -s-de-chien) f bot. munkfnat.
-de-serpent Cpl. s-de-serpent) f bot. ormtunga,
languedocien, -ne a från Languedoc,
languette f mindre tungiiknande föremål ss. remsa, klaff; tunga i orgeipipa el. på våg; bot. bihang; skiljemur i skorsten,
langueur f
1. matt[ig]het, avtynande: ~ d’estomac trög mage; fig. la ~ du commerce handelns avtynande.
2. nedslagenhet, trånad, försmäktande, längtan; des yeux pleins de ~ smäktande ögon; de douces ~s kärlekstrånad.
3. tråkighet, långrandighet.
langu||eyer tr
1. besiktiga tungan på. vin.
2. förse orgel med klaff,
-ier m rökt svintunga (äv. svinbröst),
langu||ir itr
1. vara matt, tyna av, slappas: relations commerciales qui -issent avtynande handelsförbindelser.
2. tråna, försmäkta: ~ d’amour försmäkta av kärlek.
3. vara tråkig (långrandig),
-issamment adv slappt; trånande,
-issant a slapp, avtynande; trånande; långtrådig: style ~
laniaire a blott i dent huggtand,
lanice a blott i bourre ~ flockull.
lanier m zo. tatarisk jaktfalk[shona].
lanière f [läder]rem, [pisk]snärt,
lani||fère o.
-gère a ullbärande, luden,
lan|aire gam. adv, nu i envoyer faire ~ köra bort en besvärlig person,
lanoline f fårfett, lanolin.
lansquenet m
1. tysk landsknekt.
2. spel. lanter.
lantanier m bot. slags järnört,
lantern||e f
1. lykta, lanterna: ~ à
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
