Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - laiterie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
laiterie — 394 — lancer
vekling, stackare,
-erie f mjölkkammare, mejeri,
-eron m = laceron.
-eux, -euse a mjölk|haltig, -liknande, -skimrande, mjölk-,
-i|er, -ère
I. a o. s
1. [enj som handlar el. sysslar med mjölk; mjölkförsälj|are, -erska; mjölk|are, -erska.
2. som ger riklig mjölk: [vache] -ère god mjölkko.
II. m tekn. glasgalla; slagg,
laiton m mässing,
-ner tr förse med mässingstråd,
laitue f laktuk, sallat; ~ romaine bind sallat, romersk sallat; jfr pomme 2.
laïus [lajys] m arg. tal; jfr piquer f, 11,
-ser itr axg. prata,
laize f duks, tygs bredd,
lama (1) m lamardjur].
lama (2) m buddapräst, lama.
-isnie m relig. lamaism.
laman||age m hamnlotsning.
-cur m hamnlots (= pilote ~ ).
lamantin m to. sjöko.
lambdacisme m = labdaciame,
lamb||eau (pl. ~x) trasa, lösrivet stycke, flik: en trasig,
-el m her, tornerkrage.
lambic[k] m slags belgiskt öl.
lambin, -e a o. s sölaktig, sölkorv.
-er tr F gå och dröna,
lambourde f
1. underlag i byggnad, i itenbrott.
2. trädg. liten fruktträdskvist med knopp,
lambrequin m
1. her. hjälmtäcke.
2. gardinkappa; uddigt ornament,
lambris m panel [ning], brädfodring, gipslist; ~ d’appui lägre panel,
-sage o.
-sement m panelning; stuck
-ser tr bekläda med panel, panela.
lambr||uche o.
-usque f vildvin,
lam||e f
1. [metall]platta, skiva, plåt: ~ d’or guldtacka, äv. guldtråd; ~s de jalousie spjälor i jalusi; ~ de citron citronskiva.
2. tekn. i flera bet. ss. vävstolskam o. m.
3. bot. lamell.
4. klinga, knivblad; fig. bonne ~ el. fine ~ skicklig fäktare, äv. listig kvinna; visage en ~ de couteau långt och smalt ansikte.
5. väg, sjö: gouverner à la ~ styra undan sjöarna; ~ d’eau äv. bred springvattensstrâle.
-é
I. a besatt med guld- el. silver|tråd.
II. m lamé,
-ellaire a skivformig.
-elle f liten platta, litet blad, lamell,
-ellé o.
-ell|eux, -euse a skivig, som skivar sig.
-ellibranche m zo. musseldjur.
-ellicorne m zo. bladhorning.
-elliforme a skivformig.
-ellirostre m zo. andfågel,
lament||able o
1. beklaglig, bedrövlig.
2. klagande, klago-.
-ation f jämmer, klagan,
-er rfl jämra sig.
lamette f liten skiva, liten plåt.
lamie f
1. ant. kvinnlig vampyr.
2.zo. håbrand.
3.zo. timmerman,
lamier (1) m bot. blindnässla (= ~ blanc).
lamier (2) m en som gör guld- och silversnören,
lamin||age m min. valsning.
-aire f slags alg.
-er tr min. valsa,
-ene f valsverk,
-eur m arbetare i valsverk; är. appoa.: ouvrier ~.
-eux, -euse a skivig; anat. cell-; tissu ~ cell vävnad, m~ir m vab-press; typ. satinermaskin; fig. passer au ~ genomgå eI. underkasta sig svåra prövningar,
lamp||adaire m lampfot, kandelaber.
-ant a om oija klar.
lampas (1) [-a el. -a; s] m
1. F strupe; s’arroser le ~ fukta strupen.
2. gomsvulst hos häst.
lampas (2) [-0: s] m stormönstrigt siden.
lampe f
1. lampa: ~ à arc båglampa; jfr incandescences fig. sentir la ~ förråda ansträngning.
2. arg. mage.
lamp||ée f F stor klunk,
-er tr F kolka i sig.
lamp||eron m lampveksrör.
-ion marschall; kulört lykta; arg. trekantig hatt; ’storm’,
-iste m
1. lamp|tillverkare, -försäljare.
2. lampputsare, lykttändare.
-isterie f
1. lamp|fabrik, -handel.
2. lamprum.
lampourde f slags tistel,
lampr||iilon m zo. linål.
-oie f zo. nejon öga.
-oyon m = -illon.
lampyre m
I. lysmask,
lan||çage m sjösättning; fig. igångsättande.
-ce f
1. lans, spjut; courir une ~ rida en dust; fig. rompre une ~ avec qn våga en dust med ngn; en fer de ~ spjutformig.
2. div. lansltknande féremål ss. fanstång; harpun; spets på staketstång; bildhuggarspatel; ~ à feu el. d’arrosage munstydce på sprutslang.
3. fig. regn, vatten,
-cé (pp) m jakt. uppdrivande; äv. ställe varifrån villebrådet drives upp.
-cement m
1. = langage,
2. [ut]slungande, lossande; jfr tune o.
-ce-mines m (pl. ~)örsare.
-céolé a bot. lansettlik.
-ce-pierre (pl. ~s) m = catapulte 1.
-cer
I. tr
1. [ut]slun~ kasta; om slag tilldela, driva [ till]; ~ un javelot kasta ett spjut; balistes qui -cent de grosses pierres kastmaskiner som slunga stora stenar; ~ un coup de pied ge en spark; fig. ~ des troupes sur l’ennemi kasta fram trupper mot fienden.
2. fram-, ut|slunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
