Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - orgue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orgue — 480 — orphique
gam. backusfest.
2. vilt dryckesgille, rummel, orgie; fig. överdådf
orgue (pl. vanl. f)
1. orgel; jfr point 5,
2. de Barbarie positiv; jeu d’~. orgelstämma; jouer de l’~ spela orgel, F snarka.
3. orgelläktare.
4. geol. basaltpelare.
5. sjö. spygatt[sränna].
6.zo. bläsand,
orgueil [-œ: j] m hög|mod, -färd, stolthet: faire l’~ de qn utgöra ngns stolthet.
-l|eux, -euse a hög|modig, -färdig, stolt.
orient m
1. öster: à l’~ de öster om.
2. O~ österland.
3. tekn. pärlas glans el. vatten,
-al (pl. -afux) a
1. östlig.
2. österländsk,
-alisme m kännedom om el. smak för österländsk kultur,
-aliste m kännare el. älskare av österländsk kultur (isht språk), orientalist.
-ation f
1. [bestämning av] läge efter väderstrecken; fig. inriktning av politik o. m., orientering.
2. sjö. segelställning efter vind.
-ement m = -ation 2.
-er
I. tr
1. inrikta efter väderstrecken, orientera, isht. ark.: maison bien -ée hus med gott (soligt) läge; äv. mi voyageur sätta en resande in i terrängförhållandena; fig. inrikta politik o. d.; rikta.
2. sjö. ställa seglen efter vinden.
II. rfl finna sitt läge i förhållande till väderstrecken; fig. finna sig till rätta, göra sig hemmastadd; orientera sig.
orifice m öppning, mynning,
oriflamme f gam. franskt riksbaner,
origan m bot. mej ram.
origin||aire a
1. bördig, härstammande (de från).
2. medfödd, ursprunglig: tare ~ medfött lyte; jur. demande ~ ursprungligt käromål, huvudkäromål.
-al (pl. -aux), ~e
I. a
1. ursprunglig, original-, äkta: texte ~ grundtext.
2. egendomlig, originell, egen, konstig.
II. m o. f egendomlig (originell) människa, original.
III. m
1. ursprungligt verk, original, grundtext; urbild.
2. kanadensisk älg, caribou,
-alité f
1. ursprunglighet.
2. egen[domlig]het,
-e f ursprimg, upphov, härkomst, upprinnelse; tirer son ~ de leda sin härkomst (sitt upphov) från; dès l’~ alltifrån början; hand. marchandise d’~ vara med ursprungsbeteckning,
-el, ~le a ursprunglig: péché ~ arvsynd; tache ~le fläck på familjens anseende.
orign||ac o.
-al (pl. -oaj~qc) m = original III, 2.
orill||ard,
-on m = oreill|ard,
-on,
orin m sjö. bojkabel.
Orion m astr. Orion; jfr baudrier.
oripeau (pl. ~x) m glitterguld, glitter, grannlåt, oäkta guldstickeri.
orle m
1. sjö. söm på segel.
2. ark. list, kant.
3. vulkankrans.
Orlé||anais a från Orléans, orleansk.
-anisme m orleanistisk politik,
-aniste m o. f anhängare av huset Orléans, orleanist.
-ans m slags halvylletyg, Orleans,
orm||aie f alm|lund, -dunge,
-e m. alm; F attendez-moi sous l’~ ni får vänta förgäves,
-eau (1; pl. ~oo) m [ung] alm.
orm||eau (2; pl. ~) o.
-ier m zo. näcköron,
orm||ille f
1. liten alm.
2. almhäck.
3. alm|plantering, -dunge,
-oie f = -ale.
orne bot. mannaask.
orn||emaniste m ornamentsbildhuggare, dekoratör; äv. appos.: peintre ~ dekorationsmålare.
-ement m
1. prydnad, utsmyckning, sirat, ornament; äv. fig.
2. spec. relig. ornat,
-ement|al (pl. -aux), ~ea prydnads-, ornaments-,
-ementation f prydande, utsmyckning.
-ementer tr förse med utsmyckning (ornament),
-er
I. tr pryda, smycka, äv. fig.: ~ sa mémoire inprägla i minnet vackra textställen.
II. rfl prydas, smyckas; fig. äv. riktas,
ornière f hjulspår; fig. gammal vana, slentrian.
omitho||gale m bot. stjärnlök.
-logie f läran om fåglarna,
-logiste o.
-logue m fågelkännare, ornitolog,
-manc[i]e f spåkonst efter fåglarnas flykt el. sång.
-r[h]ynque m zo. näbbdjur,
orob||anche f bot. snyltrot.
-e m (f) bot. gökmat, vippärt.
oro||génie f vetenskap om jordskorpans bildning,
-graphie f bergbeskrivning
oronge f bot. flugsvamp; ~ franche (vraie) kejsarsvamp; fausse ~ brandgul flugsvamp,
orpaill||age m guldvaskning.
-eur m guldvaskare.
Orphée m Orfevs.
orphel||in, ~e
1. m o. f
1. föräldralöst barn; ~ de père (mère) fader löst ( moderlöst) barn.
2. O ~ barnhus.
II. a fader- och (eller) moderlös,
-inage m föräldralöshet.
-inat m
1. = -inage.
2. barnhus,
orphéon m sångförening,
-iste m o. f medlem av sångförening,
orphie f zo. horngädda,
orphique a ant. orf[e]isk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
