Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - patient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patient — 501 — patte
till tåls; prendre qc en ~. ta ngt med ro; ordspr. ~ passe science tålamod är bättre än skicklighet.
2. [kort-] patiens: faire une ~ lägga en patiens.
3. bot. patientia.
-tient, ’ ~ e
I. a tålmodig, tålig, långmodig.
II. m o. f
1. person under sjukbehandling, isht kir., patient.
2. förbrytare som skall straffas (avrättas),
-tienter itr ge sig till tåls, vänta tåligt.
pat||in m
1. gam. trä|sko, -sula.
2. skridsko; ~ à roulettes rullskridsko.
3. tekn. släde; med [e]; ~ understycke, rustverk.
-inage m skridskoåkning,
patine f konst, ärg, patina,
patiner (1) tr krama, fingra på.
patin||er (2) itr åka skridskor,
-ette f sparkcykel,
-eur, -euse (1) m o. f skridskoåk|are, -erska.
patin|eur, -euse (2) m o. f en som kramar (fingrar på) ngt.
patinoire f skridskobana,
pât||ir itr lida, slita ont; fig. nature -it han (bon) lägger band på sin smärta; affaires qui -issent tynande affärer,
-ira[s] F syndabock,
pâtis m betesmark.
pâtiss||age m finbageri,
-er
I. itr baka kakor.
II. tr knåda,
-erie f
1. finbageri, konditori.
2. koll. kakor (= ~s).
-i|er, -ère m o. f finbag|are, -erska, sockerbag|are, -erska, konditor,
-oire f bakbord,
-on m bot. sLags pumpa,
patoche f
1. f stor hand.
2. arg. hand-Plagg.
pat||ois ’m munart, landsmål, dialekt, äv. eget sätt att tala, argot,
-oiser itr tala landsmål,
-oiserie f användande av landsmål,
pâton m degboll, klimp,
patouillard m sjö. F dålig (rankig) skuta.
patouill||er
I. itr plaska, plumsa.
II. tr F hantera,
-et m tekn. malmsköljningsapparat.
patraque
I. f
1. gammal utsliten maskin (klocka), skrälle.
2. fig. krasslig (utsliten) person.
II. a fig. utsliten,
pâtre m herde.
patriar||c|al (pl. -aux) a husfaderlig, patriarkalisk.
-cat m patriarkat,
-che m
1. bibl. stamfader; fig. vördnadsvärd åldring.
2. relig. patriark,
patric||e m hist. patricier.
-i||al (pl. -aux) a patricisk.
-iat m patriciers värdighet el. stånd,
-ien, ~ne
I. a patricisk.
II. m o. f patricier.
patri||e f
1. fädernes-, foster|land.
2. fäderne-, foster I ort, hem|bygd, -stad; appos. i mère ~ moderland,
-moine m fädernearv, arvegods, -del.
-moni|al (pl. -aux) a arv[e]-, fäderne-, möderne-,
-ote
I. m o. f fosterlandsvän, patriot.
II. a fosterlandsälskande, patriotisk,
-otique a fosterlandsälskande,
-otisme m foster|landskärlek, -ländskhet, patriotism.
patr||istique o.
-ologie f läran om kyrkofädernas liv och skrifter, patr|istik, -ologi.
patr||on, ~ne
I. m o. f
1. beskyddar|e, -inna.
2. skyddshelgon.
3. överhuvud, principal, chef, husbonde, arbetsgivare osv.: le ~ [de la barque] skepparen, fig. F den som styr ( råder), husets herre, värd, husfru: jfr case 1.
II. m
1. ant. patronus.
2. F min gode man: rangez-vous, ~ maka åt er, min gode man.
3. modell, schablon, mönster,
-onage m
1. gam. patronatsrätt.
2. beskydd [arskap]: société de ~ skyddsförening.
3. konst, målning med schablon (schamplun).
-on|al (pl. -aux) a skyddshelgons-,
-onat m
1. gam. patronatsrätt.
2. chefskap, styrelse för industriellt verk, arbetsgivareställning, o. o.
-on-jacquêt o.
-on-minet i F dès [le] ~ tidigt på morgonkvisten,
-onner
I. tr
1. beskydda, gynna genom sitt beskydd.
2. skära ut efter mönster.
II. itr måla med schablon (schamplun).
-onnesse f beskyddarinna, direktörsfru o. d.; äv. appos. dame ~
-onnet m bagarpojke, konditorigosse.
patronymique o- i nom släktnamn.
patrouill||age m
1. slaskande; nedsölande.
2. oaptitlig ragu.
-e f mu. patrull: faire [la] aller en ~ patrullera.
-er
I. itr
1. mil. patrullera.
2. = patouiller
I.
II. tr = patouiller
II.
-eur m patrullerande soldat el. fartyg,
-is m F pöl.
patte f
1.zo. tass, labb, ram, klo, fot: coup de ~ klösning, fig. gliring; faire ~ de velours dra in klorna, isht fig. jfr araignée i, mouche i.
2. F i vissa talesätt människo|fot, -hand: à ~s till fots; marcher à quatre ~s krypa på alla fyra; mettre la ~ sur lägga vantarna på, äv. prygla; tomber sous la ~ de qn råka i ngns klor; retomber sur ses ~s klara sig ur en svårighet utan förlust; à bas les ~s bort med tassarna; konst, avoir de la ~ ha handlag; jfr graisser I, 1.
3. fot på glas.
4. tekn. krampa; panelspik; klaff; ficklock; slejf, o. m.
5. mus. rastral; mynning på blåsinstrument.
6. sjö. fly: ~ d’ancre ankarfly.
7. tot. med bestämningar namn på div. växter ss. ~ d’araignée jungfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
