Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - piriforme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
piriforme — 523 — pivotant
hans värsta fiende; ce qu’il y a de ~ det värsta som finns,
piriforme a päronformig.
pirogue f viwa foiks kanot, pirog.
pirouett||e f
1. snurra.
2. svängning på tåspetsen, piruett; fig. hastig omsvängning i åsikter.
3. spec. répondre par des ~s slå bort med skämt; payer en ~s slingra sig ifrån betalning.
4. ridk. piruett.
5. i maiispei missande av klotet.
6. slags barnlek med käppar,
-ement m piruetterande.
-er itr snurra runt, piruettera; fig. skifta mening; äv. tugga om ett och [det]samma,
pis (1) m juver.
pis (2)
I. adv värre, sämre; le ~ värst, sämst; de ~ (mal) en ~ värre och värre; tant ~ desto värre; tant ~ pour lui (elle, vous osv. ) det var tråkigt för honom (henne, er osv. ), det kan ingen hjälpa; au ~ aller i värsta fall; un ~ aller en nödfallsutväg, sista resurs; äv. predikativt: il est ~ que jamais han är sämre än någonsin.
II. m något värre: par crainte de ~ av fruktan för ngt värre; le ~ det värsta: faire du ~ qu’on peut göra sitt värsta; mettre qn au (à) ~ [faire] trotsa ngn att kunna göra sitt värsta; mettre (prendre) les choses au ~ antaga det värsta, tyda allt till det värsta; jfr prendre
II.
pisci||cole a fiskodlings-,
-culture f fiskodling.
-forme a fisklik i formen, -ne f
1. gam. fiskdamm; jfr prohatique.
2. bad-, vatten|bassäng.
3. sköljvattenskar i sakristia; äv. dopfunt,
-vore à o. s fisk|ätande, -ätare.
pis||é (pp) m stamplera.
-er tr tekn. stampa, pressa lera.
piss||at m urin, P piss.
-ement m isht läk. pink|ande, ning.
-enlit m
1. barn som väter under sig.
2. bot. maskros,
-er itr p
1. kasta vatten, pissa.
2. vara otät, läcka,
-eur, -euse m o. f en som [ofta] kastar vatten,
-eux, -euse a
1. urinartad.
2. våt av urin.
-oir m pissoar.
-oter itr P småpissa.
-otière f
1. = pissoir,
2. fig. föga givande vattenkastare,
pistach||e f
1. bot. slags [grön] mandel, pistasch; ~ de terre jordnöt.
2. F rus.
-ier m pistaschträd.
pist||e f
1. spår: suivre qn à la ~ (la ~ de qn) följa ngns spår, ef ter spår a ngn, fig. gå i ngns fotspår; fig. être sur (à) la ~ de qc vara ngt på spåren, vara nära att [utfinna] n~.
2. rid-, cykel-, kapplöpnings|bana.
3. gångstig,
-er tr spåra upp; söka fånga resande.
-eur m F
1. spejare; polisspion.
2. hotellvaktmästare som söker värva kunder.
3. kvinnojägare,
pistil [-il] m bot. pistill,
pistol||e f
1. gam. pistol.
2. gam. guldmynt pistol.
3. arg. enskilt rum i fängelse,
-et m
1. pistol; fys. ~ de Volta Voltas pistol.
2. f löjlig figur: un singulier ~ en underlig kurre.
3. sjö. dävert.
-ier m fånge i enskilt rum.
piston (1) m arg. mil. kapten,
piston (2) m
1. kolv, pumpstång, pistong: course de ~ kolvslag.
2. kornett med klaffar (= cornet à ~s); äv. kornettblåsare.
3. knapp för öppnande av låda o. d.
4. fig. f beskydd,
-nage m F beskydd; obehörigt gynnande,
-ner tr
1. tråka ut.
2. F beskydda, hjälpa fram.
pitance f matportion, [daglig] ranson, isht i kloster, pitaudy
-e m o. f F bond|lurk,
-lolla; äv. appos.
pitchpin m bot. tekn. slags tall, pitchpine.
pite (1) f gam. skärv.
pite (2)
I. f bot. amerikansk agave.
II. m pitahampa.
pit||eux, -euse a ynklig, jämmerlig, bedrövlig.
-ié f medlidande, ömkan: faire ~ väcka medlidande; il chante à faire ~ han sjunger bedrövligt; avoir ~ de [prendre en ~ förbarma sig över, ha medlidande med; regarder en ~ se medlidsamt ( föraktligt) på; quelle ~ ! så synd! sånt elände!
piton m
1. tekn. ringnagel; ögleskruv.
2. bergstopp.
3. arg. stor näsa.
pitoyable a bedrövlig, ynklig.
pitr||e m gycklare, pajas, narr.
-ene f narraktighet, gyckelspel,
pittoresque a
1. målare-, målnings-: génie ~ målarbegåvning.
2. värd att målas, målerisk, pittoresk: site ~ målerisk belägenhet; style ~ målande stil.
3. litt. illustrerad: magasin ~ illustrerad tidskrift,
pituit||aire a läk. slem-,
-e f slem, isht nässlem, F snor.
-er itr F bakdanta, förtala,
-eux, -euse a slem-, slemmig; F snorig,
pivert m zo. gröngöling,
pivoine f
1. bot. pion.
2.zo. (äv. m) domherre.
pivot m
1. [vänd]tapp; gångjärn.
2. fig. medelpunkt, grundval, äv. huvudperson: l’agriculture et l’industrie, les ~s de la richesse åkerbruk och industri rikedomens grundvalar.
3. mil. svängnings|punkt, -flygel.
4. bot. pålrot.
-ant a
1. svängande.
2. bot. i racine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
