Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - si ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
si — 669 — sifflement
~ j’étais furieux m må tro, att jag var rasande,
si (2) adv
1. jämförande så, lika, likaså: il n’est pas ~ grand que vous han är inte lika stor som ni.
2. stegrande, mätande så, till den grad: il marchait ~ vite, que je ne pus l’atteindre han gick så fort, att jag inte kunde hinna upp honom; elle est ~ timide hon är så blyg; jfr bien f, 8.
3. i allmänt relativa bisatser (medgivande bisatser) hur[u]: ~ petit qu’il soit hur liten han än är ( må vara); äv. utan relativ petit soit -il.
4. gam. F et ~ och likväl: il est très savant, et ~ il est modeste han är mycket lärd, och likväl är han anspråkslös.
5. jo, ja isht svar på nekande fråga: n’en voulez-vous pas? oh! ~ vill ni inte ha detta? jo, jo; F ~ fait jo; dire que ~ säga ja (jo); jfr que (3) 11.
si (3) m mus. h: ~ bémol hess; ~ dièse hiss.
sial||agogue a o. m salivalstrande [medel].
-isme [riklig] spottavsöndring.
Siarn [sjam] m Siam; slags kägelspel. S’~ois a siamesisk.
Sibérie f Sibirien,
sibiche f = cihiche.
sibilant a väsande, väs-,
sibyll||e f ant. spåkvinna; fig. käring, häxa.
-in o- ant. sibyllinsk.
sic [sik, lat. ] adv vid citat så [står det],
sicaire m [lejd] lönnmördare,
sicc||at|if, -ive a o. m [upp]torkande [medel],
-ité f torrhet,
sicilien, -ne
I. a siciliansk.
II. f slags dans[melodi] siciliano, sicilienne,
sicle m bibl. judisk vikt
I. mynt sikel.
side-car [saidka: r, eng. ] (pl. ~s) m sidvagn.
sidér||al (pl. -aux) a astr. st järn-, sideral.
-ation f gatn. läk. kollaps o. d.
-é a träffad av slag (kollaps o. d. ); bestört.
-o mçd bot. järn inffår i liirda smsr.
sidér||ographie f stålstick,
-ose f
1. jäin. spat,
2. läk. järnlunga,
-otechnie [-kni] f järnhanteringens teknik,
-urgie f järn hantering, -industri,
-urgique a järnindustrien, järn-, sidi arabisk soldat; F [duktig] karl.
siècle m
1. århundrade, sekel, lång tidsperiod; le XIXe ~ nittonliundratalet, det tjugonde århundradet; poet. aux ~s des ~s i evighet[ers evighet]; le ~ d’or guldåldern; gam. fin de ultramodern, blaserad.
2. världslighet: les enfants (gens) du ~ världens barn; se retirer du ~ dra sig tillbaka från världen.
3. samtid: l’homme le plus savant de son ~ sin tids lärdaste man; être au -dessus de son ~ vara före sin tid.
siège m
1. säte, sittplats, stol, bänk; sits: donner des ~s sätta fram stolar; ~ de pierre stenbänk; ~ rustique (el. ~ de gazon) gräsbänk; le ~ d’un cocher kuskbocken; ~ de paille halmsits (i stol).
2. fig. säte, plats, förläggningsort; spec. biskopssäte (= ~ épiscopal); le ~ apostolique den heliga stolen; jfr Saint-Siège; le ~ d’un tribunal en domstols förläggningsort ( säte); hand. ~ social huvudkontor; läk. le ~ du mal sjukdomshärden.
3. gam. anat. säte; nu i bain de ~ sittbad.
4. belägring: état de ~ belägringstillstånd; faire le ~ de belägra; mettre le ~ devant mil. innesluta; jfr lever
I. 6; hist. fig. mon ~ est fait jag tar ingenting tillbaka, siéger itr
1. inneha biskopsstol el. påvestol.
2. ha [sitt] säte (plats), vara förlagd (placerad), sitta: ~ au Sénat ha säte (sitta) i Senaten; ce n’est pas là que siège le mal det är inte där [som] det onda sitter; le juge qui doit ~ dans cette affaire den domare som skall döma i denna sak.
sien, -ne
I. a poss pron sjäivst. hans, hennes, dess, sin, sitt, sina: mes intérêts et les ~s [propres] sont les mêmes mina och hans [egna] intressen äro desamma; il fait ~nes les idées des autres han gör andras idéer till sina egna; F äv. förenat: un ~ ami en hans vän.
II. m
1. le ~ det egna: il ne demande que le ~ han begär blott [ att få] sitt eget; mettre du ~ dans qc inlägga ngt eget [arbete] i ngt.
2. les ~s hans (hennes, sina) egna (anhöriga, anhängare): il fut abandonné par les ~s han övergavs av sina egna.
III. f i F faire des ~nes ha sina vanliga upptåg för sig.
Sienne f Siena; terre de ~ gulockra,
sieste f middagslur, siesta: faire la (une) ~ ta en middagslur,
sieur [s; o3; r] m
1. gam. = monsieur; nu nedsatt, un ~ Pierre en viss herr P.
2. jur. framför namn på manspersoner meromnämnda, äv. tilltalade; je plaide pour le S~ jag är [tilltalade] N": s advokat.
3. hand. resande, representant, ombud,
siffl||able a som förtjänar att utvisslas.
-ant a visslande, väsande: consonne ~e gram. väsljud.
-ante f gram. väsljud.
-ement m
1. viss|ande,
-ing,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
