Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tigelle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tigelle — 720 — tirailleur
skaft; la ~ d’une clef en nyckelpipa; la ~ d’une plume skaftet på en fjäder; la ~ d’un verre foten på ett glas,
-elle f bot. stängelembryo,
-ette f stängelornament på kapitäi.
tign||asse f F dålig peruk; kaluv, rufsigt hår.
-on m hårpung, chinjong.
tigr||e,
-esse
I. m o. f
1. tiger, tigrinna.
2. fig. grym människa; äv. obönhörlig kvinna.
II. m liten stallknekt, groom; äv. balettelev.
III. a oböji. tigerfärgad, tigrerad.
-er tr tigrera; isht cheval
-é
tigerfärgad häst.
tilbury m lätt schäs, tilbury,
tiliacée f bot. lindträd,
till||ac (tijahl m däck.
-e (ti: j] (1) f sjö. plikt.
tille(2) f yxa med hammare,
till||e (ti: n (3) f = teille,
-er l’tije] teiller.
-eul [tijxl] m bot. lind; lindblomma; lindblomte.
timbal||e f
1. puka.
2. bägare; jfr décrocher I.
3. kok. slags pastej, timbal.
-ier m pukslagare.
timbr||age m avstämpling.
-e m
1. trumskinn.
2. ring[lednings]klocka: le ~ d’une pendule [slag]klockan på en pendyl; jfr fêler I.
3. klang[färg]; timbre: sa voix n’a point de ~ hans röst saknar klang.
4. stämpel, statsstämpel; frimärke (= timbre-poste)-, l’impôt du ~ stämpelskatten; mettre le ~ sur un passeport stämpelbelägga ett pass; ~ sec torr stämpel, utan lärg.
5. stämpelbyrå; stämpelanstalt.
6. her. hjälm,
-é (pp) a
1. förryckt (= mal ~).
2. om röst klangfull.
3. her. hjälmkrönt.
-e-poste (pl. -s-poste) m frimärke.
-er tr stämpla, stämpelbelägga; frankera.
-eur, -euse m o. f stämplare.
timid||e a blyg, skygg; rädd, ängslig,
-ité f blyghet, skygghet; räddhåga, rädsla.
timocratie [si] f = ploutocratie.
timon m
1. tistelstång; plogstång.
2. gam. rorkult; fig. prendre le ~ des affaires övertaga ärendenas ledning,
-erie f
1. sjö. styr|hus, -hytt; äv. signalering.
2. på bil bromsinrättning,
-ier m
1. stånghäst.
2. sjö. rorgängare; andre styrman; signalgast.
timoré a försagd, ängslig,
tin m underlag, isht under vinfat,
tincal m kem. rå borax, tinkal.
tinctori|al (pl. ’Oux) a färg-, tjänande till färgning.
tin||e f så, vattentunna, tina.
-ette f
1. smörbytta.
2. latrintunna,
tinkal m = tincal.
tint||amarre m stoj, oväsen,
-amarresque a bullersam.
-ement m
1. klämtning, klockringning, efterklang av klockljud.
2. läk. öronsusning (= ~[s] d’oreille),
-er (1)
I. itr
1. om klocka klämta, ringa; pingla: la cloche -e klockan ringer, det klämtar; äv. le sermon (la messe) -e det ringer till gudstjänst.
2. läk. ringa, susa: les oreilles lui -ent det ringer för hans öron; fig. les oreilles doivent vous avoir -é det har talats mycket om er.
II. tr ringa el. klämta i el. till: la cloche ~ ringa ( klämta) i klockan; ~ la messe ringa till gudstjänst,
tinter (2) tr stötta, isht vinfat,
tint||innabuler itr pingla.
-ouin m bekymmer, huvudbry,
tipule f zo. harkrank.
tique f zo. fästing.
tiquer itr
1. ha spasmer; arg. ruska på huvudet (sur åt).
2. om häst vara krubbitare.
tiquet||é a prickig, spräcklig,
-ure f prickighet, spräcklighet.
tiqu|eur, -euse m o. f veter. krubbitare.
tir m
1. skjutning, målskjutning (= ~ à cible); skjutövning; ligne de ~ skottlinje.
2. kulbana: ~ de plein fouet nästan rak kulbana; ~ d’écharpe kulbana med stor utgångsvinkel; om gevär ne pas avoir le ~ juste inte gå (skjuta) bra.
3. skjutbana: passer deux heures au ~
-ade f
1. litt. längre utveckling, följd av ord, tirad.
2. ordsvall, ramsa.
3. mus. löpning,
-age m
1. drag|ning, -ande: ~ d’une voiture dragandet av ett åkdon; ~ des étoffes dragning av tyg; ~ des métaux tråddragning; cordons de ~ gardinsnören.
2. fig. knog, bråk; bryderi, trassel, slitningar.
3. drag i skorsten (= ~ d’une cheminée).
4. lotteridragning: ~ au sort pour le recrutement de l’armée lottdragning för rekrytering.
5. typ. avdragning av korr., tryckning; avdrag; äv. upplaga; fotogr. kopiering; ~ à part särtryck.
6. dragväg längs flod el. kanal.
7. hand. dragning av växel; ~ en l’air luftväxel,
-aillement m dragande hit och dit, slitning, vanl. fig.: ~ d’estomac magknip; il y a des ~s dans cette administration det är slitningar inom denna styrelse,
-ailler
I. tr dra[ga], rycka, slita hit och dit; fig. ej lämna i fred.
II. itr mil. skjuta och knalla [utan ordning].
III. rfl
1. rycka i varandra,
2. se faire vara nödbedd.
-ailleur m
1. dålig skytt, en som smäller på utan ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
