Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trembleur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trembleur — 739 — trésor
rädsla; la main lui -e hans hand darrar.
2. om röst dallra, tremulera.
3. med de + Inf. vara rädd för: je -e d’avouer jag bävar för att bekänna.
II. tr
1. ~ la fièvre ha feberrysningar.
2. med que + sats: vara rädd ( bäva) för, frukta: je -e que cela n’arrive jag är rädd för att detta händer,
-eur, -euse
I. m o. f
1. relig. kväkare.
2. F en som har danssjuka.
3. fig. F kruka, feg stackare.
II. m elektr. i contact à ~ intermitterande kontakt.
III. a rädd [-hågad],
-otant a
1. småskälvande, som darrar litet.
2. om röst dallrande, tremulerande.
-ote f i F oA~oir la ~ skälva,
-otement m
1. liten darrning.
2. om röst dallring,
-oter
I. itr småskälva, darra litet; fladdra.
II. tr framsäga el. sjunga med dallrande röst.
trémelle f bot. gelésvamp,
trémie f
1. ho, trattformigt kar för vissa ändamål ss. saltmått, kvarntratt o. m.
2. [golvöppning för] eldstad,
trémière a i Tose ~ stockros,
trémois m agr. blandsäd,
trémolo m mus. dallring, tremulering.
trémouss||ement m ruskande, flaxande [med vingarna],
-er
I. tr ruska på.
II. itr flaxa (des ailes med vingarna).
III. rfl
1. ruska på sig, flaxa.
2. fig. göra sig mycket besvär; agitera.
tremp||age m fuktande, blötande,
-e f
1. = -age.
2. härdning, härdat tillstånd, fasthet, motståndskraft; äv. fig.: la ~ d’une lame en klingas fasthet genom härdning; esprit de (d’une) bonne ~ gedigen karaktär; donner la ~ à härda.
3. natur, beskaffenhet: de (la) même ~ av samma skrot och korn.
4. F kok stryk,
-é a genomblöt.
-ée f
1. genomdränkt tillstånd.
2. F kok stryk,
-er
I. tr
1. blöta~ fukta, doppa; späda [ut]; ~ du biscuit dans du vin doppa skorpor i vin; -é de sueur svettdrypande; fig. ~ ses mains dans le sang sudla sina händer 1 blod; jfr soupe 1.
2. härda, äv. fig.: esprit bien -é solid (gedigen) karaktär.
II. itr
1. ligga 1 vatten (i blöt): faire ~ de la morue vatt- lägga kabeljo.
2. fig. vara inblandad (dans i), ha sin hand med (dans i): ~ dans un crime vara delaktig i ett brott,
-erie f tekn. fukt[nings]rum.
-ette f dopp[brod]: faire la ~ doppa [ bröd i vin, kaffe o. d. ].
-eur m teim.
1. pappersfuktare.
2. stålhärdare.
tremplin m språngbräde, äv. fig.; trampolin; stup (F gupp) i skidbacke; saut du ~ språng från trampolinen, fig. vågat företag,
trempoir m blötningsställe för tyg.
-e f blötningsbalja.
trémue f sjö. rortrumma.
trémul||ation f läk. muskeldarrning.
-er tr åstadkomma darrning hos muskler,
trent||ain m spel. markering av trettio,
-aine f tretti[o]tal,
-e
I. a trettio; äv. trettionde (se Gram. ); kortspel. ~ et quarante
I. ~ et un; spec. F se mettre sur son ~ et un klä sig i full stass.
II. m talet trettio.
Trente f Tri[d]ent.
trent|enaire a tretti[o]årig,
-e-six a trettiosex; ofta skämts.: leurs ~ vertus deras otaliga dygder; le ~ du mois aldrig,
-ième
I. a trettionde.
II. m trettion[de]del,
tréou m sjö. bredfock.
trépan m
1. [sten-, jord]borr; äv. kir. trepan.
2. = -ation.
-ation f I. järnskålsoperation, trépanation,
-er tr
1. une mine ta upp ett gruvschakt.
2. kir. operera med trepan, trepanera.
trépang m zo. sjögurka,
trépas m poet. hädanfärd, död.
-ser itr poet. gå hädan, avlida, dö: kat. la fête (le jour) des -sés = la fête des morts, se mort [2) II,
I.
trépid||ant a darrande,
-ation f skakning, darrning, sinnesrörelse,
trépied m
1. ant. trefot; fig. être sur le ~ vara inspirerad, ofta iron.
2. trefot; grytring pä tre fötter,
trépign||ement m stampning, trampande.
-er
I. itr trampa, stampa: ~ de joie hoppa ( vara utom sig) av glädje.
II. tr stampa till: ~ la terre stampa till jorden så att den blir fast.
trépointe f tekn. rand på sko.
tréponème m läk. syfilisbacill.
très CLdv ganska, tämligen, mycket, högeligen; le Très-Haut den Allerhögste; avoir ~ faim (soif o. d. ) vara mycket hungrig ( törstig o. d. ); äv. förstärkande subst.: être ~ femme vara mycket kvinnlig (kvinna i var[je] tum); être ~ roi vara starkt konungsligt sinnad, äv. vara konung i var[je] tum.
tres||aille f spännträ på vagn el. kärra,
-aillé o.
-allé a om tavla, porslin sprucken av värme,
trésillon, -ne F = étrésillon, -ner
trésor m
1. skatt, klenod, dyrgrip: amasser des ~s samla skatter; fig. un vrai ami est un grand ~, les ~s de la science vetandets skatter.
2. skattkammare; fig. fyndort, guldgruva; le ~ public el. le l’~ statskassan; fig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
