Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - truand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
truand — 746 — tuer
truand, -e m o. f gam. landstryk|are, -erska, tigg|are, -erska.
-erie f lösdriveri.
trubl||e f o.
-eau m = trouU]e (2),
-eau.
truc [tryk] (1) m jv.
1. last[nings]kaj.
2. öppen godsvagn,
truc [tryk] (2) m
1. F knep, fuffens.
2. F knepighet, fiffighet; färdighet, trick, påhitt, grepp; ’manick’; avoir le ~ pour faire qc känna till konsten (hemligheten) att göra ngt, vara slängd i att göra ngt.
3. teatermaskineri,
-age m F knep, isht för att ge moderna föremål en gammal prägel,
truchem||an o.
-ent m gam. dragoman,
tolk, äv. fig.
truck m = truc |1).
trucul||ence f vildhet, obändighet.
-ent a vild, våldsam, obändig, rå.
truell||e f
1. murslev.
2. fisk|spade, -slev.
3. F sked.
-ée f murslev full.
truff||e f
1. tryffel; F aux ~s! för träf fligt !
2. F [potatis]näsa,
-er tr tillsätta med tryffel, tryffera.
-iculture f tryffelodling,
-i]er, -ère
I. a tryffel-.
II. m o. f tryffelplockare.
III. f fyndort för tryffel, tryffelställe,
truie [triii] f sugga, so.
truisme [triiism] m banal sanning, truism.
truit||e [triiit] f laxöring, forell,
-é a fläckig, prickig; tekn. fonte ~e hageisatt tackjärn,
trullisation f rappning med murslev,
trumeau (pl. ~x) m
1. kok. lår[stycke], kyl, bog av oxe.
2. väggspegel, tt~å.
truqu||age m = trucage,
-er tr o. absol förfalska,
-eur, -euse m o. f förfalsk|are, -erska.
trusquin,
-er = troussequin (2),
-er, trust [trxst, eng. ] m hand. viss sammanslutning av företag, trust,
-er tr slå under sig genom trustbildning.
trypanOSOm||e [-«-] m zo. parasit hos vissa djur, trypanosoma.
-iase f sömnsjuka,
trypsine f fysiol., slags jäsämne, trypsin.
tsar,
-ine = czafr,
-ine.
tsé-tsé (pl. ~s), äv. tsétsé f zo. tsetse-fluga.
T. S. F. se télégraphie.
tsigane
I. m o. f zigenare.
II. m zigenarspråk.
III. a zigenar-.
T. S. V. P. se tourner II, 1.
tu (1) (vuig. äv. t’) pers pron fören. du: être à ~ et à toi avec qn vara du [F och bror] med ngn.
tu (2) pp av taire.
tu||able a som kan el. bör slaktas,
-ant a
1. ytterst mödosam.
2. dödande tråkig.
tu-autem [-otem, lat. ] m i F voilà le ~ det är just knuten, tub [txh, eng. ] m avrivningsapparat, litet badkar; äv. [kall] avrivning.
tuba wb mus. tuba.
tub||age m Mr. införande av rör.
-e m
1. rör, kanal, tub: ~ digestif matsmältningskanal; ~ de lancement mil. torpedtub; ~ pneumatique rörpost; jfr capillaire I, 2.
2. F hals; jfr rincer f, 1.
3. F hög hatt, ’storm’,
-er tr insätta rör i.
tubérac||é a tryffelartad.
-ée f tryffel artad svamp,
tubercul||e m
1. anat. läk. utväxt, knöl, tuberkel.
2. bot. [rot]knöl,
-eux, -euse a
1. bot. knölig.
2. läk. behäftad med tuberkler, tuberkulös; lungsiktig,
-ine f läk. tuberkulin.
-in[is]ation f tuberkelbildning.
-in[is]er tr inspruta tuberkulin o.
-iser
I. tr bilda tuberkler hos.
II. rfl bli tuberkulös.
-ose f tuberkelsjukdom, tuberkulos; lungsot,
tubér||eux, -euse
I. a bot. knölig.
II. f bot. tuberos.
-iforme a bot. knölformig.
-osité f anat. knöl, utväxt, upphöjning,
tubipore m zo. orgelkorall,
tubul||aire
I. a rörformig, rör-; jfr chaudière, pont 1.
II. f zo. rörpolyp,
-é a
1. rörformig, som faller i rörformiga veck.
2. försedd med pip.
-eux, -euse a rörformig.
-ure f
1. öppning för rör el. pip.
2. bot. litet rör, pipighet.
3. tekn. läns [nings] rör.
tudesque a
1. forntysk.
2. grov, plump; gammalmodig,
tudieu interj gam.</small> Guds död!
tue-||chien (pl. ~) bot. tidlösa,
-mouche (pl. m flugsvamp,
-mouches i papier ~ flugpapper.
tu||er
I. tr
1. döda, slå (skjuta) ihjäl, ta livet av; slakta; ~ à coups d’épée döda med värj styng, sticka ihjäl; -é à la guerre stupad (skjuten) i kriget; ~ des bœufs slakta oxar; äv. ~ de la viande slakta; le grand froid a -é les oliviers den starka kölden har förstört olivträden.
2. fig. döda, [vara nära att] ta livet av: le chagrin le -e bekymren ta livet av honom; il me -e avec ses discours ennuyeux han tar livet av mig med sitt tråkiga prat.
3. fig. döda, tillintetgöra, förstöra: ~ le plaisir de la partie förstöra nöjet i utflykten; ~ le temps döda tiden.
4. jakt. nedlägga, skjuta: ~ des perdrix skjuta rapphöns.
II. absol
1. slakta.
2. bibl. tu ne -eras pas du skall icke dräpa; la lettre -e bokstaven dödar.
III. rfl
1. ta livet av sig.
2. fig. [vara nära att] ta livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
