Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glad åt att de där tankarna, som väckts hos honom
den natt, då hon sovit på hans schäslong, för alltid
tycktes kvävda. Hon var ingen bedragerska, hon lekte
inte med kärleken för sitt höga nöjes skull, hon var
hans lilla fästmö från längesedan. Icke heller
besvärades han av några samvetskval för hennes mans skull.
Ivar hade varit före honom och hade således första
rätten. Det var visserligen en primitiv tanke, som inte
hade något att göra med kamratskap och officersheder,
men den behagade honom mycket.
Nu bad Annie honom åter dra för fönstret. En
sådan dag som denna kändes det svalare, när
rummen lågo i skymning. Hon såg ut över salongen och
in i salen, till vilken dörrarna stodo öppna. Det var
något overkligt över dessa skumma rum. En solstrimma
gled tvärsöver golvet och fram till salströskeln, den
darrade mjölkvit framför hennes fötter. Hon ville
trampa på den, men strax flög den upp på hennes sko,
där den bredde ut sig som ett ljust sidenband. Nu
började någon spela ovanpå. Det var ett stycke, som
hon kände igen men ej visste namnet på, kanske någon
gammal dansmelodi.
Ivar hade flyttat sig över i soffan. Han lade sin
hand i hennes knä. Det kändes som en tyngd. Då bad
hon honom gå efter något att dricka. När han
försvunnit, tog hon fram sin morfinspruta, som alltid
låg tillreds i handväskan. Hon såg sig hastigt
omkring, så vek hon undan kjolkanten och stack in nålen
strax ovanför knäet. I detsamma kom Ivar tillbaka,
han hade bara vridit upp kranen där ute för att låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
