Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hans historieskrifning (1822-1880)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS HISTORIESKRIFNING.
27
och öfvertäckt med böcker och manuskript, dels af hans
stora bibliotek. Vid skrifbordet arbetade han nästan alltid
stående och gjorde därunder flitigt anteckningar. Hans
vanliga arbetstid var från klockan åtta på morgonen till
sex på eftermiddagen, naturligtvis med uppehåll vid
middagstiden och en kortare siesta. Efter sextiden tillhörde
han familjen och sällskapslifvet. Före denna tid var ej
visittimmen inne.»
» Under den mörka årstiden var hans arbetsbord nästan
illumineradt. På detsamma voro alltid placerade ett
tjugutal ljus, visserligen endast vanliga hemstöpta talgljus,
men hvilka dock åstadkommo en stark upplysning. Då
han hade genomläst några anteckningar, gjorda i hem-
och utlandets arkiv, gick han vanligtvis ut ur det djupa
skrifbordet och spatserade stillatigande fram och åter i
rummet, då och då mekaniskt putsande de många ljusen.
Det syntes mig som han därunder ordnade den massa af
data, hvilka sedan fingo uttryck i den dagen därpå
följande diktamen. Denna företogs i allmänhet hvarje morgon
efter intaget kaffe. Därvid fattade han alltid en grof käpp
af masurbjörk, hvilken hade sin bestämda plats i ett hörn
af rummet. Under det amanuensen ordnade
skrifmaterialierna, gick F. fram och åter i rummet med den grofva
käppen i hand. Då allt var klart, fattade han käppen i
ena ändan och uppkastade den så, att han med samma
hand fattade den i den andra. Så fortgick det under hela
tiden diktamen varade. Denna käpp begagnade han aldrig
annat än då han dikterade sina berättelser, och den lärer
därvid såsom ett appendix alltid varit i bruk. Under det
han framsade dessa berättelser, såg han aldrig i någon
anteckning vare sig för en tidsbestämmelse eller för
citerandet af en källskrift.»
»Det hände aldrig, att han under densamma ändrade
något uttryck, utan den framflöt jämn och ostörd. Liksom
han själf aldrig afbröt framställningen, var det ej
amanuensen tillåtet att däri göra något atbrott. Hann denne ej
fullständigt anteckna fick han lämna luckor i manuskriptet.
Sedan diktamen var slutad, sattes den grofva masurkäppen
åter på sin bestämda plats, och manuskriptet lades bort och
togs vanligen ej fram förr än följande dag.»
I ofvanstående skildring yttrades, som vi sågo, några
ord om de olika omdömen, som af samtiden fälldes om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
