Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hans historieskrifning (1822-1880) - 5. Hans bortgång och eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ANDERS FRYXELL.
Fryxells historieskrifning. Den lärda kritiken visade i
allmänhet en mycket surmulen uppsyn. Mot de första
delarna anmärkte man, att de voro ovetenskapliga
och
det var sant, de ville blott vara en historisk
ungdomsläsning men när Fryxell i de senare delarna, i
synnerhet från och med den sjunde delen tog anmärkningen
ad notam och skref vetenskapligt, så anmärkte man, att
han borde fortsatt den utmärkta, förut klandrade, metod,
han användt i de första delarna. Kritiken lät sig aldrig
tillfredsställas. Mot arbetet såsom helhet kan nog med
skäl anmärkas, att det är ojämnt, och mot de senare
delarna har från värkligt sakkunnigt håll erinrats, att de
källor han användt, särskilt de främmande sändebudens
berättelser från Sverge till sina hof, icke blifvit brukade
med tillräcklig kritik. Men ofullkomligheten vidlåder
allt människovärk, och för de fel i detaljerna, som utan
tvifvel mångenstädes kunna påvisas, får man ej glömma
den stora genomgående förtjänsten, som bäst
karaktäriserats i det vingade ordet, att »Geijer har skrifvit ’Svenska
folkets historia’, men Fryxell har skrifvit en historia för
svenska folket».
5. Hans bortgång och eftermåle.
Under flitigt arbete men under bevarad hälsa och
kraft skymde den gamle forskarens lefnadsdag. Först
1881 gick han hädan efter att hafva fyllt sitt åttiosjätte år.
År 1879 utkom den fyrtiosjätte delen af hans stora
värk. Han hade däri hunnit till och med Adolf Fredriks
regering. Han kände då, att krafterna sveko för
utarbetande af ännu en del. Men arbetslusten svek icke.
»
» Endast motvilligt stannade han vid denna naturliga
gräns, och ännu i sina sista dagar gjorde han med
darrande hand anteckningar till skildringar ur konung Gustaf
III:s historia», yttrar Forssell i den förutnämda
minnesrunan. Äfven ett annat värk sysselsatte honom under de
bägge sista åren. Det var intet mindre än en svensk
kulturhistoria i sammandrag, ett företag liknande det, som August
Strindberg försökte i »Svenska folket». I manuskript,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
