Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyra - Härfågel - Hösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även upptaget i ordlistorna av Lundell, som anger ordet som
brukat av finländska författare, ock Wenström-Jeurling samt hos
Rietz s. 257), y. fsv. ock ä. nsv. hira (hijra) f. i samma bet.
Detta subst. torde kunna ha fått nyare form med y för i genom
association med det synonyma yra. Något etymon på hira är
icke funnet, men det fins ett samhörigt verb hira vara yr i
huvudet (så att man är nära att falla) med biform hirra vackla,
ragla (om druckna personer enligt Rietz: anf. st., även hos
Weste 1807 hirra »chanceler»); jfr det norska vb. hira stå i slö
ovärksamhet, dåsa m. m. samt partic.-adj. hiren slö, dåsig, illa
upplagd m. m.
Härfågel tycks vara ett tämligen nytt ord, upptaget hos
Sahlstedt 1773, medan tidigare ordböcker hava för denna fågel
namnet vipa (se t. ex. art. upupa o. epops i Lex. Linc. 1640
ock Syllabus 1649 samt art. wiedehopf hos Lind 1749); jfr i
samma bet. da. hœrfugl (förr även herrefugl, se Kalkar II 344)
samt det äldre tyska, väl egentl. lt. heervogel (i Grimmska ordb.
efter Nemnich). Att fågeln fått namnet av det vanliga sv. här,
t. heer med anledning av folktron, att dess läte skulle båda
ofred, är troligen nyare gissning; sannolikare synes, att folktron
tvärtom framkallats av namnet, ock det dialektiska ofresfågel är
väl nybildat. Men icke häller lär man väl kunna nöja sig med
den meningen, att t. heervogel skulle innehålla en förvanskad
form av mht. hor träck. Än mindre torde man få tänka på
samband med det egendomligt liknande finska harja-lintu här-
fågel, sammansatt med fi. harja kam (på ett fågelhuvud, en
hjälm o. dyl.), om icke möjligen på det sätt, att detta finska
ord, som hos Lönnrot översättes med kungsfågel, ändrat
betydelse efter det svenska ordet. I själva värket peka förhållandena
på lågtysk härkomst som sannolikast. Månne icke här- i vårt
ord är ett mlt. *hêr-, den iågtyska formen för nht. häher, som
är namn på nötskrika, även blåkråka, samt ursprungl. samma
ord som isl. hèri m. häger, en gammal variant till isl. hegri
häger ock sv. häger?
Hösa v., variant till ösa i helt skilda landsdelar, såsom
Södermanland o. Upland (särskilt Upsala med omnäjd),
Bohuslän, Västerbotten, även upptagen i en del äldre ordböcker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
