Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knodd - Kolstybb se stoft - Kort - Krås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därmed besläktade ock till egentlig bet. likartade tyska knote(n),
lt. knode(n), i nordöstra Tyskland, t. ex. i Stettin ock
Königsberg brukat som öknamn om handelsbetjänter, därjämte
allmännare i tyskt studentspråk om hantvärksgesäller ock lärlingar
o. s. v. (se Grimmska ordboken, art. knoten 15, b). Ett
motstycke är det franska courtaud, egentl. kort ock tjock person
(även om djur: stubbsvans), använt i uttr. courtaud de boutique
om bodbetjänt. Jfr ock sv. knöl som öknamn (i Stockholm om
dräng enligt Rietz s. 341). Att sv. knodd direkt kommit från
nederländskan, där motsvarande användning icke är påvisad, är
icke särskilt sannolikt. Kanske har det förr funnits även en lt.
variantform *knodde eller kanske har sv. knodd utgått ur ett
sammansatt bod-knodd med vokalförkortning (såsom t. ex.
sol-badd av bad, jfr Noreen: Svenska Etym. s. 31) för *-knod
såsom efterled i sammansättning, detta lånat av lt. knode?
Kolstybb se stoft.
Kort n., uppvisat i nutida form med slutet o åtm. vid
mitten av 1600-talet (t. ex. choort hos Arvidi s. 73), men samtidigt
också i en äldre sidoform med å-ljud (t. ex. kårt-spel i
Stiernhielms Herc. v. 18; jfr ock kortt hos Grubb s. 130, 426, väl
med samma uttal som adj. kortt t. ex. sid. 224), är i sin
historiska formutveckling från grek.-lat. charta något oklart. Dock är
knappast tvivelaktigt, att vi fått ordet närmast från danskan:
kanske så, att av da. kort, uttalat med kort öppet o, blev i
svenskan dels en enstavig form med kort å, dels böjda former
ss. de artikulerade kortet ock pl. korten med framför rt förlängt
ock slutet o? Rörande da. kort åter får man kanske tänka sig
det, med förmedling antingen av ett äldre da. kårt med långt å
(som blivit enstavigt efter nyare lågtyska; jfr den nyare
lånformen med a från lt., äldre nda. kart hos Kalkar II 488) eller
kanske av ett äldre da. korte med kort o, vara uppkommet ur ett
yngre fda. kårte med långt å för äldre kārte med långt a, lånat
av mlt. kārte (nlt. kārt), där likasom i ndl. kaart det gamla
korta a förlängts framför rt.
Krås n. i bet. tarmkäx, innanmäte (hos Lind 1749 krås,
även kråts med t väl endast i skrift eller analogiskt, sammans.
gås-krås, kalf-krås), motsv. da. o. no. kraas, sammanträffar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
