Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kika se titta - Kimrök - Kirskål - Knodd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kika se titta.
Kimrök för äldre kinrök (båda formerna finnas hos Lind
1749), liksom ä, da. kinrøg lånat av lt. kînrôk (med sidoform
kênrôk, jfr ä. nsv. könröök i Spegels Gloss. s. 614 ock nuv.
da. kønrøg) av mlt. kîn (o. nlt. kên) kådig tallved, torrved (jfr
nht. kienruss), är väl icke omtytt efter kimmar sidostycken av
laggkärl (se Kock: Om språkets förändr. s. 127), då sidostyckena
ju icke äro alldeles samma sak som kärlet, däri kimröken är
packad. Snarare torde man ha tänkt på ett annat äldre sv.
kim (kimm) med bet. sot (se t. ex. Lex. Linc. 1640 o. Spegels
Gloss. 1712), utan att låta sig hindras därav, att det nya ordet
blev en tavtologisk sammansättning.
Kirskål, i en del dial. kerskål {kiers hos Hof: Dial.
Vestrog.), är väl ett tämligen bekant, dock i de vanliga ordböckerna
förbigånget namn på umbellatväxten Aegopodium podagraria,
som väl (jfr Fries: Ordb. öfver sv. växtn. o. Nord. Familjeb.)
sammanhänger med det tyska, företrädesvis lt., giersch (gīrs)
el. gersch, mlt. gers, gerskôl med demin. gersele; jfr litau. garszva
m. fl. baltiska former, antagligen jämte polska giersz lånord från
lt. Något försök till etymologi på det tyska ordet är icke
bekant. Anmärkas må endast, att växten på sina ställen kallats
för Gerhardskraut (så i Schlesien enligt Pritzel-Jessen) o. på
latin herba S. Gerhardi (se Lindes polska ordbok under
gierward), på tyska även Gervasiuskraut (se Booch-Arkossys polska
ordbok). Tydligtvis kan nu det svenska kirs- o. s. v. icke
förklaras ensamt av den tyska formen. Då växten i flera länder
bär namn som häntyda på bladens likhet i form med getfötter,
såsom de tyska geissfuss o. ziegenkraut, de nederländska
gettepoot o. geitevoet, det polska kozia stopa, skulle man kanske få
tänka sig, att i Sverge fordom förekommit ett namn
sammansatt med gen. sing. av fsv. kiþ killing, som borde blivit ett
folkspråkligt *kiss-, ock att detta blandat sig med det lågtyska
ordet till ny form kirs- o. kers-kål?
Knodd, öknamn på bodbetjänt (upptaget hos Weste 1807),
hvarmed väl egentligen menats en klumpig, tölpig pojke el.
yngling, torde vara väsentl. = ndl. knod, knodde knöl; jfr det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
