- Project Runeberg -  Granskning av svenska ord /
17

(1901) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lägervall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jfr mlt. ndl. wal (wall-) i sjöspråk = kust, strand, sv. vall
enligt Naut. Ordb. = brant kust. Motsvarande uttryck för
lovartstrand eller lovartsida är lt. upperwall samt ndl. opperwal
(lånat tyska opperwall) el. ndl. hoogerwal. Uttrycken grunda
sig på föreställningen om vindsidan såsom högre belägen än
läsidan, liksom t. ex. hålla upp i vinden, falla m. fl. uttryck.

Lärospån, nu ofta använt som plur. (neutr.), kanske efter
till bet. snarlika uttryck såsom första grunder el. dyl., men
ännu hos Dalin 1853, där även träffas äldre form lärspån, endast
mask. sing., finnes i y. fsv. lœra spaan (väl egentl. för lœre-,
med variant kenne spaan, hvardera ordet blott en gång uppvisat)
i bet. exempel, föredöme till lärdom för andra; men något
motsvarande i annat språk är icke bekant. Kanske är spån här
menat i den speciella bet. som angives hos Lind 1749 genom
uttr. spånar (d. v. s. träskivor) til bokpärmor? Om så är, skulle
spån. egentl. träpärm, i sammansättn. lärospån övergått att
beteckna en i träpärmar inbunden bok för undervisning, vare sig
skolbok eller kanske också (med hänsyn till den angivna bet.
i fsv.) en bok innehållande berättelser, som efter medeltidens
sed användes som undervisande exempel i predikningar; sedan
även det hvari man undervisades i en sådan bok,
elementarkunskap.

Manick, ett vulgärt ord, använt ungefär som tingest, pjäs,
figur, maskin
om föremål hvars rätta namn man icke känner
eller för tillfället icke hittar på eller icke bryr sig om att
använda: sannolikt tidigare med huvudaccenten placerad på första
stavelsen (framflyttad under invärkan från maskin o. figur i
liknande mening?), motsv. ä. da. mannike, som förekommer i ett
par gamla glossar som dansk översättning till lat. mannus i bet.
liten häst (men förmodligen kunnat användas i vidsträcktare bet.):
lånord av lt. demin. till mann man, lt. manneke, -ken med
varianter i olika lt. dial. manntje, manneke(n), motsv. nht. männchen,
brukat i bet. (manlig) figur el. docka, gubbe, särskilt ofta i
plur. mannekens (o. s. v.) maken »göra gubbar»: dels om
skuggfigurer på väggen, dels om lustiga åtbörder, krumsprång eller
ansiktsminer. En variant till detta demin. är mndl. mannekîn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftgransksv/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free