Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pynta - Rafistulera - Redd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarur utvecklat sig en allmännare bet. mål, ögonmärke,
ändamål?
Rafistulera, ett verb som saknar känd motsvarighet i alla
närmare liggande språk ock som trots likheten i form icke tycks
hava något att skaffa med det vulgära franska rafistoler sätta
i stånd, laga (jfr franska afisioler »arranger, accommoder»
enligt supplementet till Littrés ordbok), härstammar tydligen från
äldre ital. rovistolare, en variant med iterativsuffix till ital.
rovistare med äldre sidoform ruvistare ivrigt söka, leta, rota (t. ex.
bland böcker, gamla papper el. dyl.). Källan till detta verb
med dess avledda biform rovistiare anses, väl med rätta, vara
lat. revisitare, som här väl får fattas i en bet. ånyo (upprepade
gånger) bese, granska el. dyl.
Att verbet i svenskan förutsätter en äldre förlorad tysk
form som mellanled, är väl troligt redan på grund av
formförändringen. Kanske är denna egentligen en värkan av
association med det tyska vb. raffen riva, rafsa?
Redd ankarplats, i nutida svenskan med sin korta vokal
(e-ljud, såsom redd 1651 hos Arvidi s. 51, reedd i Synon. Lib.
1587, el. i uppsvenska även ä-ljud) avvikande från fsv. redh med
långt e ock från andra språks former, såsom no. ock ä. da. reid
(rei-), mlt. rêde, reide, reid, ndl. reede, ree o. s. v., synes icke
kunna förklaras annorlunda än genom vokalförkortning i det
sammansatta äldre skepps-redd (hos Serenius 1741 s. 281),
skeps-reedd (i Synon. Lib. 1587), motsv. ä. da. skibsrej (Kalkar III s.
782), så att nsv. redd skulle vara likartat med de fall som
anföras av Noreen i Svenska Etymologier s. 31 f. Man finge
förutsätta, att ordet i äldre svenska särskilt ofta brukats i den
sammansatta formen, ehuru en sådan form icke är uppvisad
såsom bruklig i äldre lt. eller ndl. En anledning därtill kan hava
varit, att de nordiska språken hade ett likformigt ord i bet.
ridning, nämligen det i namn som Redväg, Redbärgsliden bevarade
fsv. redh f., isl. reid, no. reid, hvarföre den med skepp
sammansatta formen kunde varit behövlig för att fullt tydligt ange
bet. ankarplats.
Angående den ursprungliga bet. av redd kan man med Jessen
i Dansk Etym. Ordb. sätta i fråga, om den icke kunnat vara:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
