Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redd - Respektive se diverse - Ribba - Ryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plats där fartyg rida för ankar på vågorna. Annars antages
allmänt grundbet. vara utrustningsplats för fartyg. I senare
fallet skulle ordet väl snarast vara ett annat än det som
ursprungl. betydde ridning (isl. reið f., o. s. v.) ock i stället
härledas från det fornnordiska ordet av samma rot, isl. reiða f.,
fsv. reþa f. tillrustning, som då skulle i forntiden lånats till mlt.
ock sedan som sjömansord återförts till nordiska språken.
Respektive se diverse.
Ribba (upptaget hos Lind 1749 under tyska latte med
exempel: lägga ribbor på et tak) är tydligen lånat av lt. ribbe
med egentlig bet. revben, motsv. ndl. o. eng. rib, nht. rippe f.,
samma ord som sv. rev i revben. Det är icke direkt påvisat,
men mycket sannolikt, att lt. ribbe förr kunnat brukas om
träribba eller en sådan för speciell användning, enär ndl. rib kan
användas om dörrkarm ock om bjälke i trossbotten. Annars
förekommer ordet i lt. liksom i ht., ndl. ock eng. om flera slags
mer el. mindre revbenslikt danade jämförelsevis smala
upphöjningar utanpå vissa föremål, t. ex. om spant i fartyg, om horisontelt
lagt tvärträ på en slussport, om korsbåge eller stråle i ett takhvalv,
om närv på ett blad, om s. k. bind på en bokrygg m. m. dyl.
Ryttare, ett från början av 1500-talet uppvisat lånord,
motsv. da. rytter av mlt. rûter (d. v. s. rüter med långt ü),
tycks i svenskan icke vara lånat direkt från lt., då det icke fått
formen *rytare med långt y. Skulle också av en sådan form
hava kunnat på svensk botten uppkomma en biform ryttare,
t. ex. som efterled i sammansättning, så skulle väl denna biform
väl icke alldeles ha undanträngt huvudformen.
Man torde här få antaga förmedling av danskan, där
förkortning av lång vokal näst före t tillika med förlängning av t
är regelmässig i sådana ord som äro av så ungt datum i
danskan, att t icke förvandlats till d. Jfr t. ex. da. vb. bytte, sv.
byta, av mlt. bûten (d. v. s. büten med långt ü); da. vb. slutte,
sprutte (det senare med äldre sidoform sprude) = sv. sluta, spruta,
mlt. slûten, sprûten; da. vb. prutte pruta (i danskan lånat från
norska el. svenska?) = sv. o. no. pruta; da. plur. minutter =
sv. minuter o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
