Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ändelser som bevisligen hava varit självständiga ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen i grovlek ock finlek, nydanade efter tjocklek, i det dessa
nya ord beteckna (hos föremål av trind form) relativ tjocklek i
två dimensioner. Även tunnlek torde stundom förekomma ss.
motsats till tjocklek.
og: väl av fsv. hogher m. (nsv. håg) med förlorat h såsom
efterled i sammansättning i:
Älskog, sidoform till fsv. œlskoghe av fsv. hoghi, hughi m.
(= nsv. -håga i farhåga, räddhåga, åhåga), motsv. isl. elskugi,
elskhugi m. kärlek, även personligt = älskling. Ursprungliga
grundordet är ett adjektiv, isl. elskr älskande.
skap.
1. Etym. o. hist. Denna ändelse, med tvåfaldigt genus,
kommer av tvänne gamla subst. sl. m. vb. skapa: 1) fsv. skaper
m., motsv. fgutn, -skapr o. skepr, isl. -skapr, fsax. -skepi m., ags.
-scipe m., mlt. -schap (bif. -schop, -schup) f., fht. -scaf f. med
urgerm. grundf. *skapi-, egentl. »skapnad, tillskapad form, gestalt,
beskaffenhet»; 2) yngre fsv. -skap n., formellt = det självständigt
brukade isl. skap n. beskaffenhet, ish. sinnelag (även i svenskan
i skaplynne, fsv. skaplynde) med plur. skǫp i bet. öde, skickelse
(även genitalia), samt jämte ags. gesceap, fsax. giskap n. skapad
varelse, öde, skickelse förutsättande ett urgerm. *skapa-.
Båda formerna kunde på grund av sin betydelse endast
fogas till nomina.
En variantform i västgerm. språk är fht. fsax. -skaft f.,
nht. -schaft f., ags. -sceaft m. = got. ga-skafts f. skapelse
(urgerm. *skafti-).
Då det neutrala -skap i svenskan förekommer i lånord från
lt. ock i yngre ord (som t. ex. grannskap, som ersatt det gamla
gränd i dess ursprungliga bet.), hvilka synas tillkomna efter lt.
förebilder, annars i några gamla svenska ord, som fordom varit
mask. ock som även finnas i lt., men icke eljest i gamla rent
inhemska ord, tyckes denna neutrala forms användning i nyare
svenska väsentl. bero på lt. inflytande, oaktat den motsvarande
mlt. ändelsen icke veterligen varit åtm. mera allmänt bruklig
med neutralt genus (jfr dock fsax. -skepi ss. neutr. i vissa, mäst
kollektiva ord). Kanske beror det neutrala genus på inflytelse
från det fordom ss. självständigt ord brukade skap n. under
medvärkan av den omständigheten, att de från lt. lånade orden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
