Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ändelser med huvudaccenten på sista stavelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eri.
1. Etym. o. hist. Av fsv. -eri (äldre bif. -ari), lånat senast
vid början av 1400-t., med antagande av neutralt genus, från mlt.
-erîe f, motsv. ndl. -erij, mht. -erîe f., härstammande från den
romanska ändelsen ffra. -erie, ital. -ería o. s. v. Denna uppkom
i romanska språken så, att till de talrika personliga mask., motsv.
latinska på -ārius, bildades genom avledning med ital. mlat. -ía,
ffra. -ie o. s. v. ord som voro till grundbet. abstrakta, oftast
betecknande en värdighet eller en sysselsättning, ett yrke, även
området eller platsen för personens värksamhet, t. ex. fra.
trésorerie, bijouterie, boulangerie, stundom också kollektiva, t. ex. ital.
cavalleria. Därvid övergick a i lat. -arius ss. obetonat till. e.
Sedan kunde med ändelsen -ería (o. s. v.) bildas avledningar till
andra ord (i det väl somliga ord med denna ändelse direkt
hänfördes till ett kortare primärt grundord, med överhoppande av
mellanledet på -arius), t. ex. fra. bigotterie, diablerie, juiverie,
féerie, fonderie.
I tyska munarterna upptogs denna ändelse i talrika lånord
ock sedan i en mängd efterbildade avledningar till de med de
romanska orden på -arius likställda personliga mask. med den
tyska ändelse, mlt. -ere, -er o. s. v. som motsvarar sv. -are, men
också till andra personliga eller sakliga subst. eller ock, utan
mask. på mlt. -er(e) o. s. v. som mellanled, till verb.
2. Nuv. användning. Ord på -eri finnas i nuv. svenskan
av följande slag:
A. Till mask. på -are (eller fem. på -erska):
a) Betecknande yrke eller lokal för yrkes utövning,
inrättning där något produceras, t. ex.
Lånord (ibland med försvenskad form): Bageri, bildhuggeri,
färgeri, garveri, gjuteri, jägeri (i sammans.), -makeri (i efterled
av sammans.), mäjeri, rederi, salpetersjuderi, tryckeri, väveri.
Efterbildade: Lantmäteri, skeppsbyggeri, schweitseri (till
schweitsare i bet. konditor).
b) Betecknande en mera abstrakt eller mera tillfällig
värksamhet, t. ex.
Lånord: Fritänkeri (?), fråsseri, förräderi, kannstöperi (från
danskan), kryperi, kätteri, rofferi, röveri, smuggleri. Efterbildade:
skrymteri, slöseri, snatteri, vingleri, kanske även präjeri (till vb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
