- Project Runeberg -  Om ändelser / Om avledningsändelser hos svenska substantiv /
22

(1897) [MARC] Author: Fredrik August Tamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


III. Andra ändelser.



1. a, utan förändring av grundordens vokal i subst. med
den-kön.

1. Etym. o. hist. Av flerfaldig härkomst:

A. Oftast inhemskt; såsom sådant:

dels av fsv. -a i nom. sing. av svaga femin., d. v. s. subst.
med stam på urgerm, -ôn- (eller -iôn-, hvarom se 2. a, i några få
fall, där nuv. grundordet även har i-omljud);

dels av fsv. -a i oblika kasus av svaga mask., d. v. s. subst.
med stam på urgerm, -an-, indoeur. -en-.

dels någon gång beroende på substantivering av infin. på -a.

B. Ibland av tyskt, ish. lt. -e, försvenskat efter mönstret av
inhemska subst. på -a, motsv. lt. fem. på -e.

C. I kvinliga personnamn, danade till mansnamn eller
omdanade av germanska kvinnonamn, väl väsentl. av lat. -a i nom.
sing. av femin. subst.

De inhemska formernas närmare förhistoria. Det
germ. suffixet -an- finnes i de älsta germ. språken i huvudsaklig
överensstämmelse med bruket av indoeur. -en- i andra språk
i följande slags ord (jfr Kluge: Nominale Stammbildungslehre
§ 78 f., 105 f.).

1) Personliga ord.

a) S. k. primära (till verbalrötter, icke till uppvisbara ord
såsom grundord hörande) nomina agentis.

b) Avledda till sakliga subst. ock till bet. nomina agentis
eller på annat sätt karakteriserade av grundordens begrepp, ss.
t. ex. forngerm. folknamn, hänvisande på något karakteristiskt
attribut, ss. vapen el. dyl.

c) Avledda till adjektiv ock betecknande person med viss
påfallande egenskap.

2) Sakliga konkreta; t. ex. bildade till konkreta subst. med
förgerm. o-stam ock betecknande föremål med viss form, sådana
som isl. oddi (sv. udde), geiri, nagli o. dyl.; även
substantiverade adjektiv.

3) Abstrakta.

a) Primära bildningar, väl ursprungl. nomina agentis eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:33:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftomndelse/subst/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free