Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildade efter dylika, som förändrats till abstrakta (se von Bahder:
Die Verbalabstracta in den germ. Spr. s. 45, 48).
b) Substantiverade adjektiv, delvis med avljud i förhållande
till själva adjektiven såsom sådana (se Hellquist i Arkiv f. Nord.
Fil. VII s. 11 f.).
För övrigt kunna i flera indoeur. språk -en-stammar
uppträda som sidoformer utan väsentlig skillnad i betydelse till andra
stammar, ish. indoeur. o-stämmar.
Den germ. formen -ôn- härstammar väl egentl. från indoeur.
-ôn- såsom växelform i de s. k. starkaste kasus till -en-, men blev
i germ. språk särskild femininform, kanske därför att den
uppfattades som n-utvidgad sidoform till -ô- (förgerm. -â-) i femin.
subst. efter mönstret av -an- som sidoform till -a-, förgerm. -o-,
i mask. subst. (jfr Brugmann: Grundr. d. vergl. Gramm. II § 112).
Användningen av germ. -ôn- var väsentl. densamma som av -an-,
dock så att -ôn-formen hos personliga ord användes för kvinligt
kön ock ofta såsom ett s. k. motionssuffix till nydaning av
kvinkönsord av mask. på -an-, betecknande levande varelser. Annars
finnas även med -ôn- bildade sakliga konkreta ock abstrakta,
likartade med -an-avledningarna.
Det till -a försvenskade tyska -e kan motsvara dels
forntyskt -a i nom. sing. hos femin., såväl -ô- som -ôn-stammar, dels
forntyskt -i i nom. sing. hos femin. -în-stammar (jfr nedan 2. a).
2. Nuv. användning. Exempel på subst. på -a,
inberäknat plur. tantum på -or, i nuv. svenskan med i språket
brukliga grundord.
A. Med -a av fsv. -a hos svaga femin. eller ersättande
tyskt -e eller delvis i personnamn av lat. -a (de olika fallen kunna
icke alltid säkert åtskiljas).
a) Till beteckningar för manliga personer eller för djur
bildade kvinliga ord: Katta (fsv. katta, yngre form, möjligen efter
mlt. katte, för det med germ. -iôn- bildade fsv. kœtta, isl. ketta).
Jfr i dial. fåra honfår ock nybildn. fuxa fux-sto (använd av
författaren Sigurd).
Namn sådana som Johanna, Fredrika, Erika, Gustava.
b) Kortformer till flerstaviga kvinnonamn: Inga för Ingrid,
Ingegerd m. m., Hedda för Hedvig, Ulla för Ulrika, Tora för
Torgerd, Torborg (eller en nybildn. till mask. Tore = fsv. Þorir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
