Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Häkta, murbräcka (kanske för äldre *murbräcker, fattat som
plur.? Jfr da. muurbrœkker, lt. murenbreker).
γ) Substantiverade infinitiver: Ölsupa, (svag-)dricka (i
somliga dial. fem., annorstädes neutr.).
δ) Diverse sakliga konkreta ock abstrakta: Driva, föda,
gömma, knipa (lt. knîpe), intaga, lära, smälta (smältstycke),
springa o. spricka, tugga; röra, smörja; sol- o. hals-bränna, smitta
(mlt. smitte), åkomma; plur. egor, sopor, spyor, bannor.
Anm. 1. Gamla till verb hörande ord på -a med från nuv.
infin. avvikande former äro t. ex. förmåga o. välmåga till vb.
må, fsv. magha, mogha o. s. v. samt med olika vokalism fluga
(till flyga), odåga (till duga), slaga (till slå, väl efter mlt. slage),
gåva (till giva), pålaga (till lägga), gen-, utsaga (till säga), skovor
pl. (till skava) o. s. v.
Anm. 2. Subst. på -a kunna formellt sammanträffa med
infin. till verb, utan att egentligen någotdera ter sig som
grundord till det andra; t. ex. ränna, stämma (möte), (o-)reda, kyla
(av lt. köle, liksom verbet är lånat av lt. kölen; båda egentl. till
lt. adj. köl = nht. kühl) o. s. v.
h) Personliga ord med förklenlig betydelse, jämte hvilka
finnas adjektiv på -ig, med olika slags, resp. obestämbart,
grundord; ss. t. ex. (bland många andra): Toka (jfr mask. tok, toker),
slarva o. slamsa (jfr dels infin., dels sakliga subst. med samma
form).
B. Med -a av fsv. -a i oblika kasus till svaga maskul.
a) Maka f. av den forna obl. formen till make.
b) Till abstrakta subst.: Lusta, rädd- o. far-håga, måtta
(från lt.).
c) Till adjektiv: Vana, stadga i bet. stadigt väsende (med
synkope av adjektivets i), tunga i bet. besvär. Med från
grundordet avvikande kvantitetsförhållande: Hetta (fsv. hiti med avljud
i förh. till nsv. het, isl. heitr).
d) Till verb (i fall substantiven fattas ss. sekundära; jfr Anm.
2 under A. g. ovan): Aga, skada, vånda.
Anm. Gamla ord med från nuv. infin. avvikande vokalism
äro sveda, (bröd-)beta (fsv. sviþi, biti m.).
C. Med -a kanske av tvåfaldigt fsv. -a:
Hosta, jfr dels fsv. hosta f., dels isl. hosti ock mlt. hôste m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
