Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock tyska femin. på -e som hava, frånsett i-omljudet, samma
vokalism som grundorden.
a) Till beteckningar för manliga levande varelser bildade
kvinliga ord: Hynda till hund, samt (för så vitt det värkligen
associeras med sitt forna grundord): Älva (till det nu såsom lärt
lånord från isl. med f uttalade alf) för äldre sv. älf med pl.
älfwar, -er ock (redan i bibeln 1541) -or (jfr mht. elbe;grundform urgerm. *albî).
b) Till sakliga konkreta.
α) Djurnamn: Gädda (till gadd).
β) Andra ord: Hätta (till hatt), mylla (till mull).
c) Till adjektiv.
α) Konkret: (Uthus-)länga.
β) Abstrakta: Fylla, hälta (jfr isl. helti f.), svärta (mlt.
swerte = fht. swarzî), syra, sälta, väta.
d) Till ett adverb: Yta (egentl. utsida).
Anm. Ett gammalt nomen instrumenti med urgerm. -iôn-
suffixet är:
Slägga, fsv. slœggia (urgerm. *slaziôn-).
C. Med -a av fsv. -a i oblika kasus till ett svagt mask.
Värma, biform till värme m. (jfr även t. wärme f., fht.
warmî).
Nybildning med -a förenad med i-omljud förekommer icke
i svenskan.
3. a i substantiverade superlativer med personlig betydelse:
av fsv. -a i svagt böjda superlativer till adjektiv, av samma
ursprung som det till grund för 1. a liggande fsv. -a i svaga subst.
Hit höra i nuv. svenskan: Nästa, samt det till en gammal
biform av superl. (fsv. kœrist-) hörande käresta.
Anm. Här förbigås sådana adjektivformer i neutr. med
substantivbetydelse som icke antagit substantivisk böjning vare
sig med enklitisk artikel eller med pluraländelse, ss. t. ex. (det
högsta) goda, (allas vårt) bästa o. dyl.
4. a i neutra bildade till verb genom substantivering av
infinitiven, motsv. fsv. infin. på -a (urnord, -an). Sådana äro:
Dricka, svagdricka (även fem. se 1. a) av infin. utan att
efter verb sådana som giva, få o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
