Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göra av infin. utan att i uttryck som få, hava mycket göra
o. dyl.
Vara i det filosofiska språket, t. ex. det sanna varat:
översättning efter nht. das sein.
ad i abstrakta till verb, en med föregående n, som hör till
grundordet, alltid förenad äldre variant till nad (se nedan).
1. an med (äldre) feminint genus i abstrakta till verb.
1. Etym. o. hist. Av fsv. -an, motsv. isl. -an (biform -un,
-on) ock got. -ôns i abstrakta till got. verb på -ôn (t. ex. frijôns,
lapôns, mitôns, salbôns), av urgerm. suffix -ôni-, en biform med ô
från verbets stam till germ. o. indoeur. -ni- med samma
betydelse. I nordiska språken hör ändelsen -an ursprungl. hemma i
abstrakta till verb av 1:a svaga konjug. hvilka motsvara de got.
verben på -ôn. Av sådana ord på -an (-un) finnes i isl. en hel
mängd. Endast undantagsvis finnas dylika isl. femin. till verb av
4:e (isl. e-, got. ai-) konjug. (hvilka verb bilda partic. pret. på
-aðr), ss. brosan leende, þoran mod, trúan i adj. trúanligr trolig
(jfr got. trauains), ävensom några få unga bildningar till verb
på -ja, ss. þyngjan, flytjan, hyljan (se Hellquist i Arkiv f. Nord.
Fil. VII s. 163, not. 1).
I yngre fornsvenskan ock äldre nysvenskan synes ändelsen
varit mycket anlitad till nybildning. Även från andra verb än
de av 1:a konjug. bildades fem. på -an, sannolikt oftast för att
återgiva lågtyska infin. på -en, hvilka ss. subst. voro neutra,
men i sv. blevo feminina.
2. Nuv. användning. Till betydelsen äro orden på -an
(i likhet med neutr. på -ande, -ende) ännu alltjämt rena abstrakta
med mycket få undantag (t. ex. predikan om själva det skrivna
konceptet), under det andra ursprungl. abstrakta ord ofta övergå
till mer eller mindre konkret betydelse.
Till sin böjning äro de defekta, så att plur. saknas ock
bestämda artikeln, om den någon gång skall användas (t. ex.
tillegnan = dedikationen, i början = i begynnelsen), icke blir
märkbar i formen. För att ersätta dessa former måste anlitas andra
likbetydande ord såsom a) på -ning eller -ing (t. ex. till anmälan,
ansökan, förväntan, inbjudan, predikan, värkan, önskan;
erinran, fordran, tävlan), b) på -ande ss. neutr. (t. ex. för plur. till
förmodan, hemställan, ock för bestämd form till dyrkan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
