Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller individualiserade till kollektiva ord: Udde, mjölke; borste,
stubbe (till det nu kollektivt brukade stubb, förr utan skillnad
i bet.).
γ) Kortformer (till speltermer): Priffe (= preference), nolle
(= nollissimo).
d) Avledn. till adjektiv.
α) Personliga: Like, unge; lillen, lången, gamlen. Från lt.:
Vilde, överste.
β) Sakliga konkreta: Kvicke, svale.
γ) Abstrakta: Vrede (fsv. vreþe f., möts v. isl. reiði f.).
e) Individualiserat pronomen: Hanne (möjligen dock såsom
ersättningsform för hane i s. bet., som väl egentl. beror på hane
tupp i orr-, tjäderhane o. s. v.; jfr om dessa ord Es. Tegnér i
Arkiv f. Nord. Fil. V 317 f.).
f) Avledn. till verb.
α) Personliga: Fånge, knalle (gårdfarihandlande västgöte),
kämpe (egentl., ss. lånord från mlt. kempe, denom. till subst.
kamp, bildat med germ. -ian-).
β) Sakliga: Rulle (egentl. av mlt. rulle, lånord från
franskan). En gammal bildning utan det hos verbet befintliga
i-omljudet: Tanke.
Allmän anmärkning. Ett -e kan såsom gammal
avledningsändelse te sig som blott utvidgande tillägg utan förändring
i betydelse, t. ex. i hatt-kulle, (släd-)mede, (åsk-)vigge jämte -kull,
-med, -vigg. Några ord med gammalt -e hava fått yngre biformer
utan -e, ss. brudgum, käk, tång (på vapen), väl föranledda av
sammansatta former med best. artikel, ss. brudgummen,
överkäken o. dyl.
Till nybildning brukas detta -e nu väl endast i smek- el.
kortformer till namn o. dyl. samt (egentl. i folkspråket) i
personliga substantiverade adjektiv (se ovan mom. b ock d: α).
2. e, åtföljt av i-omljud i ett adjektiv-abstraktum med
den-kön (mask.): av fsv. -e (-i) i nom. sing. hos mask. med stam på
urgerm. -ian-, hvilket suffix i forngerm. språk, annars brukat i
personliga mask., undantagsvis förekom i abstrakta till adjektiv.
Det enda i svenskan ock andra nordiska språk kända hithörande
ordet är:
Värme, fsv. vœrme, isl. vermi m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
