Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. e i sakliga neutra, till betydelsen oftast kollektiva eller
nomina instrumenti (resp. sakliga nomina agentis) eller abstrakta.
I. Etym. o. hist. Av flerfaldig härkomst.
A. Inhemskt; såsom sådant mäst av fsv. -e (-i), åtföljt av
i-omljud, så ofta grundordens vokal kunde mottaga sådant, i
neutra med stam på urgerm. -ia-, indoeur. -io-; undantagsvis av
fsv. -e i subst. med annat genus, hvilka sedan blivit neutra.
B. Lånat av lt. -e i neutra med stam på urgerm. -ia, ibland
i subst. med annat genus ock annat bildningssätt.
Det indoeur, -io-suffixet brukades ursprungl. i adjektiv, hvilka,
om man bortser från komparativ- ock ordinaltalsbildningar samt
possessiva pronomina, voro av två huvudslag: verbaladjektiv med
bet. av s. k. partic. necessitatis ock denominativa, betecknande
tillhörighet av olika art. Hos dessa båda slag av adj. kunde
neutralformen användas som subst., i de forngermanska språken
av följande slag:
1) Sakliga konkreta betecknande tillhörighet, t. ex.
härstamning, resp. att något är gjort av det som grundordet betecknar.
2) Biformer utan egentlig skillnad i betydelse till sakliga
konkreta med annan stambildning (t. ex. med indoeur, -o-),
hvarvid formerna på -ia-, indoeur. -io-, ofta uppträda i efterled i
sammansatta former till ord, hvilka annars icke hava detta suffix;
dock även, åtminstone i nordiska språk, ofta såsom enkla ord.
3) Kollektiver, som i nordiska språken ofta äro enkla, men
i andra germ. språk mast bildade med germ. prefixet ga-.
4) Abstrakta, dels till primära verb (dessa abstrakta väl
ursprungl. substantiverade verbaladj. el. partic. necessitatis), dels
till nomina, hvilka kunna vara personliga subst. eller med de
avledda subst. väsentligen likbetydande abstrakta subst. eller
adjektiv.
5) Sakliga nomina agentis el. instrumenti till svaga verb
med stam på -ia- i presens: kanske ursprungl. bildade efter
mönstret av sådana neutra på -ia- som voro med grundbetydelse av
tillhörighet avledda av subst., till hvilka också funnos bildade
verb med presens på -ia-, hvarmed dessa neutra på -ia-
associerades såsom sekundära? I alla händelser var detta
bildningssätt relativt ungt, men fick ganska vidsträckt användning i
svenskan. Om det germ. suffixet -ia- (resp. -ja-) se för övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
