Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hellquist i Arkiv f. Nord. Fil. VII s. 21—41 ock där citerade arbeten
av Schlüter ock andra.
2. Nuv. användning. Exempel på neutra på -e i nuv.
svenskan med nu brukliga grundord.
A. Ord med i-omljud eller med en palatal vokal, lika med
grundordets.
a) Till personligt subst.: Skytte (fågel-, tjuvskytte): ett ungt
ord, bildat till ersättning för äldre skytteri (jfr tjufskytte i Dalins
ordbok 1853, men tjufskytteri hos Weste 1807).
b) Till sakliga konkreta.
Kollektiva till träds namn: Eke (ock i folkspråket flera
andra, ibland även med nyare sidoformer utan omljud, t. ex. äspe
till asp, hässle o. hassle till hassel, älme o. alme till alm o. s. v.).
Vidare:
Törne (till torn m., jfr hag-torn), fsv. thyrne n.
Säde, nu till säd, ursprungl. väl till sådd el. ett neutr. =
isl. sað n.
Ylle, ursprungl. av yllet, neutr. till adj. yllen (jfr linne,
hvarom se -ne).
Äpple, nu till trädets namn apel, men egentl. en sidoform
på germ. -ia- till fruktens västgerm. form (lt. appel o. s. v.),
hvartill nsv. apel är en gammal avledd form.
c) Till abstrakt subst.: Välde till våld (mlt. welde f. o. n.).
Med även kollektiv bet. hos grundordet: Släkte till släkt
(egentl. av mlt. sleckte n.).
d) Till adjektiv: Värde, fsv. wœrþe n. (i Sdm. L.), yngre
form för fsv. vœrþ n., blandat med ett äldre virþe (i Hels. L.)
eller efter mlt. werde f.
Med det gamla adjektivet nästan obrukligt: Frälse (arkaist.
adj. fräls ock fri).
e) Till svaga verb (i presensformen).
α) Till verb, av ålder böjda efter 2:a konjug.: Avskräde,
bete, bryne, bygge, följe, gifte, hänge, klänge, innan-rede, knäppe,
lyse, minne, märke, nöje, skrälle, skygge, spänne, styre, sänke,
trycke, tycke.
Till sådana verb, som i äldre fsv. hade kort rotstavelse (isl.
2:a svaga konjug. efter Noreen) ock därföre icke kunde bilda
neutra på -e: Hölje, kväve, täcke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
