Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 FREDR. TAMM
som icke bildat med fsv. -//), med förkortning av det äldre, ännu
brukade rundel (runddel) med långt ock starkt bitonigt e, lånat
av mit. rundel (rundeil) av fra. rondelle.
Anm. Om räkel (lånord av It. rekel, räkel i s. bet., även
stor hund) för språkkänslan hör till adj. rak, synes ovisst.
Etymologiskt sammanhänger det kanske med isl. hriki m. lång räkel.
c) Till verb: Bindel, hävel. stöt el mortelstöt, sväftgel. vindel.
Till nybildning är -el sedan länge obrukbart, ehuruväl
ändelsen är nyare form för andra slutformer i rundel ock spisel.
2. el, obetonat ock neutralt: av fsv. -/, motsv. urgerm,
stamslut -la- (se i. el) i: . ?,
Dravel, avledn. med överförd bet. till draf, fsv. drafl.
else i av verb avledda subst, till grundbet. ock mästadels
ännu abstrakta (nom. actionis) med den-kön (förr femin.), några
med härledd konkret betydelse, delvis neutra.
i. Etym. o. hist. Av fsv. -ilse i verbalsubst., tidigast
använda ss. neutra, senare ofta med obestämbart genus, annars
dels neutra plur. tantum, dels i yngsta fsv. fem. sing. med plur.
på -r uppdykande först långt fram på 1500-talet. Av tvänne
skilda lågtyska ändelser, nämligen:
A. I ett el. annat av de älsta lånorden kanske direkt av
fornit. -isli, med metates av / i fornsvenskan (ss. t. ex. i
mansnamn på -gils för -gisl). Möjligen därjämte någon gång från
fornengelska (jfr rökelse, isl. reykelsi. dels = ags. rccels. rycels,
dels = It. rökels)} Annars i en del ord av mit. -else, -els, yngre
former med metates för mit. -esle ock -sel, det förra av fornit.
-isli. motsv. sv. -sle i neutra med urgerm, stam på -islia-, det
senare väl av en fornit. form, som skulle motsvara fht. -tsal ock
isl. -si i neutra, fsv. -si (med sekundärt femin. genus), nsv. -sel,
urgerm, stam på -isla- (n.). Båda formerna förekommo i nom.
actionis till sådana verb som motsvarade de gotiska på -jan (nsv.
2:a svaga konjug.).
B. I de flästa fall av mit. -nisse (-enisse, även -ense), dels
i neutra som vanligen hava en mera konkret bet., dels ock oftast
i femin. som bibehållit abstrakt bet.; motsvarande fornit. -nissi
med biformer -nessi, -?tussi. Denna ändelse ombildades med / i
fsv. väl efter äldre lånord på -ilse, där detta motsvarade mit
-els(e), ss. t. ex. rökelse, döpelse. Samma ändelse finnes i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
