Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 45
västgermanska språk med varierande former ock är väsentl.
identisk med got. -massus i mask. abstrakta, dock så, att västgerm.
formerna ofta synas förutsätta en form -nassu- utan i, enär
/-omljud saknas. Egentl, är ändelsen ett tredubbelt suffix, bildat av
dubbel suffixet (got.) -assu- ock ett föregående -in-, -n-, som
utgått från nominala w-stammar eller från till sådana ¾-stammar
bildade verb (de got. subst. på -inassus höra oftast till verb på
-inon). Att -in-, -n- införlivades med själva suffixet, berodde väl
på association med de kortare grundorden för själva
//-stamsbildningarna, t. ex. association av got. skalkinas sus, b Id tinas sus med
subst. skalks, resp. vb. blötan o. s. v. Så uppstod ett suffix
-nassu-, som kunde i forngerm. språk vara både
denominativ-ock deverbativ-suffix; dock i mit. knappt denominativ-suffix
annorlunda än så, att det tjänade till avledning från verbalnomina,
såsom de starka verbens particip på -;/. Även i fornsvenskan
synas icke hava funnits rent denominativa ord på -ilse. Men i
danskan finnas subst. på -else till adjektiv, t. ex. tykkelse (jfr
eng. thickness), sterrelse, svagelse. . ,
Den efter n följande senare delen av suffixet, mera sällan
förekommande (t. ex. i got. ibnassus, fsax. efnissi, till got. adj.
tåns. i got. ufarassus till partikeln u/ar) är bildad av förgerm.
(= indoeur.) -tu- (jfr 2. d) med ett föregående element, germ.
-at-, troligen detsamma som finnes i de germ. verb, hvilka
motsvara de^gqt. på -atjan, dels (ock väl ursprungl.) denominativa,
dels deverbativa (till bet: iterativa ock intensiva), ock hvilka hava
sin motsvarighet i grek. verb med presens på -áCo> i liknande
bet., utgångna från nomina med indoeur, rf-suffix, ss. de grek.
adj. o. subst. på -as, -a§- (jfr von Bahder: Die Verbalabstracta
s. 109—126).
2. Nuv. användning. Följande slags subst. avledda på
-else finnas i nuv. svenskan, förutom sådana som förlorat sina
gamla grundord, ss. vidskepelse, tillstymmelse:
A. Lånord av It. ord på -else, -els eller fornit. -isIi.
Bakelse, döpelse (fsax. dopisli), för här de Is e (fsax. herdisli),
hackelse, rökelse (jfr ovan). Möjligen även begynnelse (mit.
be-ginsel) ock lockelse (jfr ndl. locksel).
B. Lånord av It. ord på -nisse.
Bedrövelse, (lik-)begängelse, bekännelse, betydelse, betyg else,
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
