Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
FREDR. TAMM
det plurala tyska -en, t. ex. Egypten, Litauen, genom nyare
efterbildning t. ex. Bengalen.
Bland i svenskan förekommande hithörande namn märkas:
Tyrolen, jfr nht. Tyrol, Tirol utan -en liksom ndl. Ttjrool.
■
Blekingen, förr brukad form, hos Weste ss. neutr., sål. icke
att förklara som bildat med svensk artikel.
2) Av mit. mht. -en, oblik singularform till landsnamn med
äldre tysk form på -e (ännu i ndl. Azie, Spanje o. s. v.), lånade
av latinska namn på a (eller motsvarande romanska), ish. namn
på -la, ss. Asien, Indien, Italien, Libyen ock många nyare på -ten.
Anm. De bibliska namnen på -éen, Galileen, Judeen,
Kaldéen kunna härledas både från folknamn ock från landsnamn
på -œa.
B. Av ndl. -en ss. ändelse i plur. i Spetsbergen (ndl.
Spitsbergen).
C. Av den svenska bestämda artikeln, förutom i de med
appellativa ord sammansatta svenska namnen, ss. Lappmarken,
Härjedalen, Roslagen m. fl., även i ett par romanska, på
gränsen mellan appellativa ock nom. propria stående ord: Levanten
(nht. Levante f, ital. il Levante) ock oriente?i.
Anm. Norden torde ursprungl. vara lånat av It. norden,
substantiverad form till adv. norden = sv. nordan.
4. en i variantformer till subst. med lika betydelse,
nämligen :
A. Glaven jämte glav: av mit. glaven (i obl. kasus) ock !
glave, lånord från fornfranska ock pro venc, älska.
B. Kortformer till kvinnonamn vid sidan av andra
kortformer på -a: av It. -en i obl. kasus av svaga femin. med nom.
sing. på -i (motsv. svenskt -a). Sådana namnformer äro Lisen,
Lotten, varianter till Lisa, Lotta.
1. er i utländska folknamn ock i svenska familjenamn: av
tyskt -er i mask. personliga subst., motsv. sv. -are. Detta -er
användes i tyskan dels som tillägg vid förtyskning av främmande,
ish. på latinskt sätt bildade folknamn, t. ex. egypter, perser,
litauer, burgunder ock åtskilliga på -ier till landsnamn på -ien,
ss. armenier, fenicier, belgier o. s. v.; dels till avledning från
tyska ortnamn, för att beteckna en godshärre eller en person
som är hemma i en stad (t. ex. Bremer) eller på annan ort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
