Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 49
«
^¾nnan rw±? Att i svenskan -er användes även till utvidgning av förut
befintliga familjenamn, för att giva dessa ett förnämligare tycke,
t. ex. Alströmer, Lindberger o. dyl., är väl delvis (med
Tegnér i Nord. Tidskr. 1882) att förklara av det tyska sättet att
namngiva godshärrar dels med godsets namn oförändrat, dels
med en form på -er, t ex. Ritter Toggenburg jämte (des)
Tog-genburger(s) i Schillers dikt. Till svensk namnbildning med -er
hava väl annars medvärkat de även i Sverge ofta förekommande
tyska familjenamnen, som egentl, beteckna yrkesidkare, t. ex.
Becker, Möller, Schröder, Faber, Meyer o. s. v.
Till nybildning användes -er i familjenamn, dels avledda till
svenska ortnamn, ss. t. ex. Berger, Linder, Väller. Nor(d)länder
m. fi. på -länder, dels utvidgade former till andra familjenamn,
mast på -berger ock -Strömer, mera sällan andra, såsom
Lindqvister, Dahlgrener.
2. er, en blott i singularform brukad ändelse i förklenliga
ord, betecknande manliga personer: av fsv. -er i nom. sing. mask.
hos subst. eller adjektiv.
Hithörande subst. på -er kunna vara:
1) Substantiverade adj., t. ex. en dummer, en njugger.
2) Sådana som hava samhöriga adj. på -ig ock oftast dels
verb, dels personliga substantiv utan -er bildade av samma stam,
t. ex. fjäsker, fleper. fnasker, haf ser, kladder, kludder, slarver,
s/usker, smiler, snusker, sudder, tasker.
3) Sådana som sakna andra samhöriga ord av samma stam,
än personliga subst. utan -er i samma betydelse, t. ex. luv er,
spjuver, vasker.
Anm. Av annat ursprung, nämligen av tyskt -er, motsv.
sv. -are, är ändelsen i fölper, en ursprungligare form (hvartill
tölp bildats efter analogi) av äldre t. fölper (biform till nuv.
föl-pel), kanske även i stryker, tjuv stryker (jfr t. streicher).
3. er i namnen på färgerna i kortspel, hjärter, ruter,
spader, väl efter da. hjerter, ruder, spader, där -er, som ersätter It.
-en i de oblika formerna (till nom. på -e) herten (harten). ritten,
spaden, synes väsentl. härstamma från namnet på den fjärde
kortfargen, sv. klöver, da. klever, It. klêver (klcwer), samma ord
som växtnamnet: en oklar bildning, kanske urgammal sammans.,
av samma stam som fht. chlèo, chlcw-, nht. klee.
K. Hum. Vet. Sam/, i Upsala. V. 4. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
