Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER 53
dial. diiiges »ein kleines ding, dingelchen» (enligt Berghaus:
rachschatz I 334 f.).
esta i käresta: se 3. a.
i: av äldre sv. -i med huvudaccent, hvilken gått förlorad,
at från It. -ie, här troligen icke gammal form = sv. -/ i v är di
II gruppen), utan väl för äldre -erie, förkortat efter r (sv.
i, se II gruppen, jfr ock nedan -ri i lappri), i:
Narri (till ’narr), ä. nsv. narrij med huvudaccent på / (t. ex.
; 1 hos Arvidi s. 104 rimmande med rytterij o. s. v.) av mit.
*rie; därjämte ä. nsv. narrerij (t. ex. 1561 hos P. Swart ock
\o i Lex. Lina), motsv. da. narreri, It. narr erie.
ika i deminutiva: se -ka nedan.
il: troligen av fsv. -Hd med variant -ald, samma ändelse
n i fjäril ock (i en biform med neutralt genus) i käril, förr
m kärille; med fsv. Id av urgerm. Id, beroende på förgerm.
det indoeur, instrumentalsuffixet -tio-. Hit hör i nuv. svenskan:
Räimil med äldre bif. ränneL i dial. rännil med långt i,
Hvis med huvudaccent (i Västerbotten), samt rännal i
estniska. Ordet ter sig nu som ett slags variant (deminutiv?)
subst. ränna, men egentliga grundordet är vb. ränna i den
prungliga bet. låta rinna.
ina i kvinnonamn, avledda av mansnamn.
1. Etym. o. hist. Av lat. -ina i kvinnonamn, sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
