- Project Runeberg -  Om ändelser / Om avledningsändelser hos svenska substantiv /
53

(1897) [MARC] Author: Fredrik August Tamm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM AVLEDNINGSÄNDELSER 53

dial. diiiges »ein kleines ding, dingelchen» (enligt Berghaus:
rachschatz I 334 f.).

esta i käresta: se 3. a.

i: av äldre sv. -i med huvudaccent, hvilken gått förlorad,
at från It. -ie, här troligen icke gammal form = sv. -/ i v är di
II gruppen), utan väl för äldre -erie, förkortat efter r (sv.
i, se II gruppen, jfr ock nedan -ri i lappri), i:

Narri (till ’narr), ä. nsv. narrij med huvudaccent på / (t. ex.
; 1 hos Arvidi s. 104 rimmande med rytterij o. s. v.) av mit.
*rie; därjämte ä. nsv. narrerij (t. ex. 1561 hos P. Swart ock
\o i Lex. Lina), motsv. da. narreri, It. narr erie.

ika i deminutiva: se -ka nedan.

il: troligen av fsv. -Hd med variant -ald, samma ändelse

n i fjäril ock (i en biform med neutralt genus) i käril, förr

m kärille; med fsv. Id av urgerm. Id, beroende på förgerm.

det indoeur, instrumentalsuffixet -tio-. Hit hör i nuv. svenskan:

Räimil med äldre bif. ränneL i dial. rännil med långt i,
Hvis med huvudaccent (i Västerbotten), samt rännal i
estniska. Ordet ter sig nu som ett slags variant (deminutiv?)
subst. ränna, men egentliga grundordet är vb. ränna i den
prungliga bet. låta rinna.

ina i kvinnonamn, avledda av mansnamn.

1. Etym. o. hist. Av lat. -ina i kvinnonamn, sådana

*



n Faustina, Agrippina, hvilka troligen från början betydde
tter av Faustus, Agrippa o. s. v., men senare väl fattades som
ninina paralellformer till de i yngre romerska käjsartiden
van-a mansnamnen på -inns, ss. Constanlinus\ Valentinns (hvilka
l ursprungl. dels betydde son av Constans, Valens, dels voro
minutiver), ock slutligen till själva de kortare mansnamnen,
nstans, Valens o. s. v. Sålunda blev -ina ett medel att dana
innonamn direkt av mansnamn ock upptogs som sådant i
ny-t språk.

2. Nuv. användning. I Sverge brukas kvinnonamn på
a till kortare mansnamn av följande slag: -

a) Till icke-germanska namn, t. ex. Clementina, Justina,
wlina, Viktorina; Georgina, Nikolina, Filippina; Josefina,
’koàina.

à) Till germanska icke-nordiska namn, dels med latiniserad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:33:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftomndelse/subst/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free