Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
FREDR. TAMM
form, avvikande från mansnamnens brukliga former, t. ex. Kart
lina, Emestina, dels andra, t. ex. Adolfina. Albertina. Bern/iat
di?ia, Konradina, Vilhelmina.
c) Till nordiska namn, föga vanliga, t. ex. Axelina. Börjitu
Olovina.
Anm. I Norge äro namn på -ine av nordisk stam var
ligare än de på -ina i Sverge.
i. ing i subst. som beteckna manliga persöner, djur el. sak
liga konkreta.
i. Etym. o. hist Väsentl. av fsv. utger ss. gamma
avledningsändelse (åtföljd av /-omljud) eller ock ersättande fsv
-unger eller annan variant till samma ändelse. Mera sällan lånac
från etymologiskt motsvarande -ing i lågtyskan eller annat germ
språk. I några fa ord ursprungl. beståndsdel av efterleden
sammansättning.
Såsom gammal avledningsändelse motsvarar fsv. -inger o. s. v
urgerm, -inga- eller -unga- (denna form särskilt vanlig i fornnorc
språken) eller sällan -angå- i maskulina subst. Med detta suffix
betecknande tillhörighet i vidsträckt mening, bildades germansk:
denominativa subst. av följande slag:
i) Personliga, avledda till adj. eller subst. (abstrakta, sak
liga eller personliga, även nom. propria). De personliga ordei
på -inga- o. s. v. kunna beteckna person med viss beskaffenhet
egenskap eller kännetecknande attribut (t. ex. isl. spekingr, ve*
lingr, niàingr. skgrungr) eller hörande till en familj eller ätt
t. ex. furstesläkt, genom härstamning eller annat frändskapsban’
(t. ex. isl. giukungr, sturlungr, ags. hrêdling Hredels son, mla’
Carolingi; isl. niåjungr, sifjungr, brààrungr), ättnamn avledd
av sakliga attribut (t. ex. isl. skiqldungr, skilfingr), innevånare
land, bygd eller stad (t. ex. isl. islendingr. orkneyjingr, la½
delingr, náungr granne, ags. eoforwicing York-bo).
2) Namn på djur, t. ex. med viss beskaffenhet, ålder o. s. v
ss. isl. gradungr o. gridungr tjur, einhyrningr. geitungr (sv. g
ting. jfr da. gede-hams), gemlingr årsgammalt får, vetrungr dji
av en vinters ålder; fisknamn ss. fht. hering sill, isl. birting
no. lysing, sv. fjärsing, laxöring o. s. v.
3) Sakliga konkreta med viss beskaffenhet, t. ex. uttry
kände tal- eller del-förhållande, särskilt namn på mynt; t. ex. i;
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
