Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
61
Besiktning till besiktiga.
Gärning till göra (med sidoform fsv. gœra).
Till nybildning av abstrakta subst. till verb användes
-ing, -ning i vidsträckt mån. Dock kan denna ändelse icke i
någondera formen användas efter j med föregående annan
konsonant än r, l, så t. ex. icke till avledning från vb. stödja,främja,
vänja, läppja, nyttja; här är man för att bilda abstrakta hänvisad
till den neutrala ändelsen -ande.
inge, gammal utvidgad biform till i. ing i: . jt \. 5¾ )
Arvinge, fsv. arvinge (jämte œrvinge, motsv. isl. erfingi).
inna i kvinkönsord, avledda av subst. som beteckna
manliga personer eller djur.
i. Etym. o. hist. Av fsv. (på 1400-talet förekommande)
-inna. lånat av mit. -inne (som uttalades med huvudaccenten på i),
motsv. mndl. -inne. nuv. ndl. -in, fht. -inna (jämte -in) o. s. v.,
ett feminint motionssuffix med urgerm, form -injd- jämte
-unjo-(nom. sing. -////, -uni)\ troligen redan indoeuropeiskt i samma
funktion, då det finnes i grek. rcoivia ock sanskr. patnz, femin.
till indoeur. *poti- härre, ock i slav. femin. på fslav, -yni, ss.
bogyni gudinna o. s. v. Det har uppstått därigenom, att indoeur,
motionssuffixet -/- f-iê-J fogats till maskul. ^-stammar (jfr Kluge:
Nomin. Stammbild. § 39).
I nordiska språken förekommer en variant med
;/-stams-utvidgning t. ex. i isl. ásynja. vargynja. apynja = fsv. apinia
aphona.
2. Nuv. användning. I nuv. svenskan brukas såsom
motionssuffix dels -inna, dels (1) ska (se nedan). Angående
deras användning i särskilda fall synas kunna uppställas några
regler.
a) Till enstaviga subst. bildas femin. på -vina, icke på -ska:
JDvärginna, gudinna, prostinna, prästinna, skaldinna, slavinna,
trälinna, väninna; grekinna, turkinna (ryssvina, brukligt i
Finland; annars ryska, danat icke med -ska av ryss, utan med -a
sv adj. rysk); björninna, varginna.
b) Till tvåstaviga subst. på obetonad vokal bildas femin.
jpå -inna, icke på -ska: Furstinna, grevinna, herdinna, hjältinna,
^7’àttinna, vildinna, judinna; åsninna.
Likaså till andra flerstaviga mask. på -e än de på -are:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
