Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
FREDR. TAMM
i. ken o. chen i personliga deminutiver: lånat av It. -ken,
resp. av nht. från It. härstammande -chen, av fornit. -kin n.,
de-minutivändelse bildad av ett germ. Æ-suffix med det de min uti va
urgerm. -ina-, t. ex. i beteckningar för unga djur, ss. got. gaitein,
ags. geten killing, fht. /u/in föl o. s. v.; egentl, neutr. till urgerm.
-ina-, motsv. indoeur, -ino- i denominativa adjektiv, betecknande
tillhörighet, ish. genom härstamning (jfr 2. en).
Hit höra i nuv. svenskan, förutom fröken (knappast för vår
språkkänsla tydligt hörande till sitt grundord fru, mit. vrouken,
vroiken), kvinliga namnformer, ss. Fiken, Majken ock med
högtysk form Lottchen, Minchen, samt fanken, biform (antagligen
lånad från It.) för fan (som självt är lånord) ock det väl efter
detta nybildade (hin) haken för hin håle.
2. ken: av ett etymologiskt oklart fsv. -kn i:
Öken (till öde, jfr ödemark) av fsv. edhkn, ekn. motsv. fda.
adkken, nuv. da. orken (jfr isl. auàn i samma bet).
kt: av fsv. -kt. lånat av It. -chl = fornit. -ht. en av A i
rotslutet ock urgerm, suffixet -ti- i deverbativa abstrakta bildad
slutform, som i svenskan ser ut som avledningsändelse, emedan
det gamla h här försvunnit hos verben. Hit höra:
Flykt till fly, fsv. flykt f., av mit. vliicht, omljudsform i vissa
kasus till mit. vlucht f.
Sikt, in-, ut-, översikt o. s. v., med avvikande vokal till vb.
se; av It. sicht f.
1: av fsv. -/, härstammande från urgerm, -la-, indoeur, -lo-,
suffix till bildande av nomina agentis el. instrumenti (även
no-mina actionis; se i. el) i:
Tvål till vb. två, y. fsv. thwal, motsv. isl. pvál i samma
bet., got. pwahl n., fht. dwahal i bet. bad.
la i några konkreta med deminutiv eller från grundordets
icke väsentl. skild betydelse, avledda till andra konkreta på -a
utan /.
i. Etym. o. hist.
A. Inhemskt, antingen förutsättande fsv. -la i nom. sing.
av svaga femin. med stam på urgerm. -Hön-, en
«-stamsutvidg-ning till urgerm. -Hö-, femin. till deminutivsufif. -ila- (se i. el);
eller nägon gång nyare sekundärt bildat till svenska verb på la
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
