Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
FREDR. TAMM
i. Etym. o. hist. Av fsv. -Unger eller ersättande fsv.
"länger (el. -Unge, -/unge) eller lånat av etymologiskt motsv. tyskt,
ish. It. -Ung.
Ändelsen är utvidgad form till i. ing. uppkommen så, att
subst. med stam pä urgerm, -ilinga- (eller biform därtill), avledda
på -inga- (unga-) av nomina som i sin ordning voro avledda
med germ. -ila- f-ula-; se i. el) av kortare nomina, hänfördes
till dessa kortare nomina såsom havande dessa till direkta grundord.
Det germ. suffixet med / användes, väsentl. likt den /-lösa
formen (se i. ing) i följande slags denominativa subst.:
i) Personliga med viss beskaffenhet, ss. isl. dyrlingr, fht.
wisiling philosophus, ags. hœftling fånge, eller viss härstamning,
familj-, släktförhållande, ss. isl. Knytlingar* Ynglingar, fsv.
œtUnger (-Unge), breplunger (-lunge), nsv. änkling.
2) Namn på smärre djur, fåglar, ss. isl. skeglingry titlingr,
nht. hänjling, rötling (rödstjärt), eller fiskar, ss. norska brisling,
mit. witlink.
3) Vissa slags andra konkreta: växtnamn, ss. sv. väppling,
mit. peperling (en svampart); myntbeteckningar, ss. fht.
silbar-ling, mht. helbelinc. mit. dre lin k, achtelink, kortlink.
4) Deminutiver i egentligaste mening, ss. isl.
ketlingr.yrm-lingr, bèklingr liten bok, bitlingr liten bit.
Akta deverbativa bildningar torde icke finnas, atm. inga
gamla. De som nu kunna uppfattas så, äro väl egentl,
denominativa, t. ex. fsv. krymplinger = isl. krypplingr (jfr isl. kryppa
f. puckel, krokig rygg ock kryppill m. krympling); nsv.
avkom-ling (från It.), väl till ett It. subst., bildat ss. nht. nachkomme m.
(jfr sv. avkomma)] nsv. grävling (da. grœvling)^ kanske nyare
deminutiv (jfr ä. da. greve jämte grœving i s. bet.) eller ock
ursprungl. bildat av mit. grave grav el. dyl.?
2. Nuv. användning. Med -Ung finnas i nuv. svenskan
subst. av följande slag:
a) Till substantiv.
a) Personliga härstamnings- el. släktbeteckningar: Ättling,
änkling (samt de nu knappt längre med grundorden
associerade brylling, syssling).
J3) Deminutiver o. namn på smådjur: Gässling, killing,
fiämp-Ung: benling, finger’Ung (sjömansord).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
