Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Andra ändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÜM AVLEDNINGSÄNDELSER 79
in överförd till sakliga deminutiver (Hellquist i Arkiv f. Nord.
. VII s. 156)? Dit skulle höra:
Remsa till rem.
Skårsa, deminutiv till skåra (eller ursprungl. till ett Subst,
»tsv. isl. skor f. i samma bet.).
B. Utvidgad form till germ. ^-stamssuffix i:
Hälsa (isl. heilsa f.), en med germ. -ön- utvidgad form till
*m. ^-stammen *hailiz- i isl. heill n. lycka, sv. häll i häll dig
s. v.
Hylsa (till vb. hölja), lånord av It. nht. kiilse.
sel i subst. med abstrakt betydelse (huvudsakl. nomina
ac-nis till verb, med den-kön, motsv. äldre femin.) eller med
här-d konkret betydelse (mast neutra).
1. Etym. o. hist. Av fsv. -si, motsv. isl. -si:
undan-svis i primära neutra, såsom motsvarande urgerm, -sia-, fogat
roten utan vokal, t. ex. isl. beisl, husl (got. hunsl), vixl
väx-l (fht. wehsal)y got. swumfsl, fireihsl, ags. cnösl släkt; men
äst i subst. med /-omljud, såsom motsvarande urgerm,
-isla-eller -islö- f. i abstrakta till svaga verb med presensstam på
(got. infin. på -jan efter lång rotstavelse eller 3:e konjug. i
efter Noreen), mera sällan till de paralella kortstavigä verben
. isl. smyrsl till smyrja), undantagsvis till nomina (kanske
en-st skenbart). Till genus voro de fornnord. orden på -si oftast
itra (ibland ss. plur. tantum), mera sällan femin. i isl., däremot
sgeln femin. i fsv. Fornnordiska variantformer voro -sia i svaga
lin. med abstrakt bet. ock -sle, -sli i neutra med konkret bet.
nedan -sia o. -sle). I de västgermanska fornspråken
före-nmo också vid sidan av germ. -isla- (n.) biformer, ss.
-islan-.), -islö-, -isli- (f.), -islia- (n.).
Den germ. suffixformen -sia- utan i finnes också i latin ock
>alt.-slaviska språk såsom motsv. indoeur, -slo-. Denna form
väl atm. delvis abstraherad ur ord på indoeur, -lo-, avledda
rötter, som äro variantformer till enklare s-Iössl rötter, i det
;sa subst. kunde synas vara avledda med ett suffix -slo- till
isa enklare rötter. Delvis kan den möjligen bero på
samman-fifande av dental konsonant i rotslut med ett indoeur, suffix
- (eller -thlo-; jfr Kluge: Nomin. Stammbild. § 142).
Den germ. formen med i före s kan vara antingen från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
